På min odlingskurs hos Rinkaby Gård i slutet av mars byggde vi flera olika sorters enkla odlingsbäddar. Jag vet att många är nyfikna på hur vi gjorde anläggningen och ska börja dela beskrivningar och bilder av de olika sätten. Vi byggde sammanlagt tjugotvå bäddar på fem olika sätt. Här visar jag ett av dem. Övriga presenteras i inlägg senare.

Bädd utan grässvål

• Bädden har markerats upp med hjälp av linor. Den är en meter bred och 8-9 meter lång.
• Kanten runt bädden markerades med spade och därefter grävdes grästorvorna upp och fraktades bort. All jord under gräset fick vara kvar.
• Därefter fylldes bädden med växelvis ensilage och fårgödsel i ett tjockt lager. Ensilaget är luftigt och till en början ganska högt i bädden. Efterhand som mer material packas på trycks ensilage och gödsel ihop.
• På toppen lades matjord i ett cirka 10 cm tjockt lager. Allt som allt är bädden 20-30 cm hög.
• Efter anläggningen får jorden ligga bar några veckor för att eventuellt ogräs ska växa upp och kunna rensas bort innan vi sår eller planterar.

I jorden under grästorvorna rör sig massor med maskar som kommer att bearbeta det nya materialet till jord.

I den högra bädden har ensilage och fårgödsel varvats.

En kompostbädd
Tanken med den här bädden är att materialet vi fyllt bädden med ska komposteras här och bli jord på platsen. Grästorvorna har grävts bort eftersom vi planerar att sätta sparrisplantor (sådda från frö, läs om sparrissådd i inlägget Så sparris från frö) till hösten eller nästa vår. De ska planteras ganska djupt och då vill jag inte ha en hård grästorva att perforera vid planteringen.

Mixen i den här bädden kommer att ge jättefin jord. Gödsel och ensilage komposteras snabbt och om bädden kan hållas lagom fuktig räknar jag med att det på senhösten blivit något som mer eller mindre liknar jord.

På toppen har matjord lagts på i ett cirka 10 cm tjockt lager.

Vad passar att odla?
I den här bädden tycker jag att det passar att odla växter med ganska grunda rotsystem. De ska ju växa ovanpå ensilage och gödsel till en början, i ett ganska tunt jordlager. Jag skulle i första hand välja sallat, spenat, persilja, rädisor, rucola och trädgårdsportulak till exempel. Efterhand som bädden sjunker ihop och samlar fukt under säsongen kan till exempel låga bönsorter och mer omfångsrika växter, kanske nyzeeländsk spenat och squash, planteras.

Däremot skulle jag hålla mig ifrån höga plantor den första säsongen. Höga plantor av solrosor, andra sommarblommor, kålsorter och bondbönor kan lätt tippa om de inte har tillräckligt mycket jord att fästa i.

Jag skulle också undvika långa rotsaker som kräver djup jord den första säsongen och hellre odla till exempel betor, runda morötter, rotselleri eller kålrot.

Fler exempel på lätta bäddar att anlägga kommer framöver. Och blir du nyfiken på kursen vi hade kan du kika på blogginlägget Vilken fantastisk kurshelg. Det kommer mer info på bloggen snart om vilka datum som finns att boka kurs inför hösten.
/Sara Bäckmo