Så här kan purpurkål se ut när den spirar till våren på övervintrade plantor.

Den vackra purpurkålen är en sorts grönkål, fast med toklila blad. Av de olika sorters bladkål jag odlade förra året var det den här som stod sig allra bäst och längst. Svartkål, bladraps och två sorters grönkål hann duka under men purpurkålen stod frodig och fin ända till i januari/februari någon gång då rådjuren slutligen hittade plantorna.

När de vackra bladen i toppen på plantorna väl ätits av lät jag stockarna stå kvar i hopp om att få njuta av en tidig vårskörd. Grönkålen blev det inget med alls, men en av purpurkålens till synes livlösa stockar började sätta nya blad för en tid sedan. Hela rosetter växer fram längs stjälken. Och de är så vackra! Än har jag inte smakat på dem men jag har ingen anledning att tro att de skulle smaka annat än väldigt gott.

Svår att övervintra

Tidigare år har jag också försökt övervintra plantor, både på friland och i tunnelväxthus, men inte lyckats alls. Stockarna ruttnar bort så småningom, eller torkar helt. I tunnelväxthuset har plantorna drabbats av mögel och förstörts innan den ordentliga vintern ens gjort entré.

I år ska jag dock göra ett nytt försök med att odla kålen i tunnel under vintern för att kunna skörda under de där månaderna när väldigt lite annat finns att tillgå färskt. Jag har till exempel en halvskruttig tunnel som saknar dörr, den är luftig och fin och har inte alls så fuktig luft som det tunnelväxthus jag odlat i den här vintern. Jag leker med tanken på att fylla bäddarna i den tunneln med riktigt härdiga kålsorter och försöka övervintra för tidig vårskörd.

Purpurkål är härdig och tål många många minusgrader på friland. Bladen kan tina och frysa om vartannat och fortfarande vara jättegoda.

Sen sådd av sen kål

Än har jag inte sått årets bladkål, alltså svartkål, grönkål, purpurkål, bladraps, som ska stå riktigt länge i landen. Jag har en tidig sådd svartkål gjord i tunnelväxthuset, liksom bredsådder av svartkål och grönkål tillsammans med andra gröna blad för tidig skörd, men det är allt. Den kål som ska stå länge och ge sen skörd har jag inte sått än. Jag tycker den blir bättre om den inte sås så himla tidigt. Plantorna blir inte fullt lika stora, bladen inte lika kraftiga och färre blad blir gula och faller av.

Några enstaka blad av purpurkål tillsammans med andra tidiga eller sena blad blir goda sallader till våra måltider.

Fin att samodla

Jag brukar försöka klämma in bladkålen i en och samma bädd. Det är lättare att skydda mot rådjur och harar då när allt står samlat. Ofta blir bladkålen höga plantor, lite palmlika i växtsättet. De är enkla att samodla med andra grönsaker. Själv odlar jag gärna andra sorters kål längs marken och låter bladkålen stå för höjden. Kålrot eller en lite platt sort av savoykål funkar fint. Eller en låg sort av till exempel grönkål, eller senare på säsongen en matta av till exempel pak choi. Tänk på att kål slukar näring så det är en bra idé att tidigt på säsongen, innan plantorna blivit gigantiska, täcka marken omsorgsfullt för att mata täckodlingen och ge näring till jorden.
/Sara Bäckmo