Nu är potatisen planterad i täckodlingen
Här visar jag hur jag planterar min i förväg rotade potatis i de nya täckodlade bäddarna rakt på gräsmattan.
Lagom innan Nordiska Trädgårdar och bebisfödsel har jag fått potatisen i jorden. Nåja, kanske inte direkt i jorden, men i något som den kan växa i. I år växer nästan all min potatis i de nya täckodlade bäddarna som jag gjorde rakt på gräsmattan under förra sommaren och hösten.
I veckans klipp visar jag hur potatisen jag rotade i början av mars ser ut nu när det är planteringsdags och ger dig tips på hur jag gör när jag planterar i den här typen av bäddar. Passar fint både för potatis och andra grönsaker eller blommor.
Blasten känslig för frost
Anledningen till att jag klipper av den långa blasten är alltså att potatisblast är väldigt känslig för kyla. Vid en liten frostknäpp ryser blasten sönder och då måste plantan börja om och sätta ny blast. Det är mindre risk för själva knölen att skadas av kyla, den ligger ju inpackad i täckmaterialet, men om blasten vid upprepade gånger skadas förloras hela poängen med att sätta ut potatisen så här tidigt. Den hinner liksom inte växa till sig. När jag kapar blasten och dessutom lägger på extra täckmaterial blir det ett fint skydd.
Inga problem med sammanväxta rötter
När jag delade förra klippet där jag visade hur jag rotar potatis i förväg hörde många av sig och sa att de tyckte det blev problem när potatisen läggs på en bricka för att rotas, likt jag gör i klippet. Rötterna bildar en tjock matta som är svår att få isär. Som du ser i det här klippet har jag inga problem med att dela rötterna utan att plantorna skadas. Det går enkelt om tråget hålls torrt några dagar innan utplantering, då är både jord och rötter lätt att sära på.
Se tidigare klipp:
Veckan klipp är alltså en uppföljning på två tidigare klipp, de kan du se här:
I mars rotar jag potatis till små plantor
Nya bäddar utan att gräva tungt
Två inlägg där jag visar mer i detalj hur jag gjort bäddarna kan du läsa här:
Steg för steg: Ny bädd utan att gräva
Jord, jord, jord utan att gräva
/Sara Bäckmo