När jag planterade lite perenner här förra året hade jag inga stora förhoppningar. I år exploderar det!

Det här med att odla på gamla trädelar är ju helt suveränt! Ni har frågat efter hur det gått med hügelbädden jag gjorde hösten 2015 och jag tänkte jag skulle ge er liten kort uppdatering. Om du inte hängt med så länge och minns exakt vad hügelkultur eller hügelbädd är för något kan du kika på videon här nedanför, där visar jag hur jag gjort bädden.

Grönsaker och blommor

Åren efter att bädden anlades har jag odlat flera olika växter. 2016 var det tomat och paprikor i en blandad kompott. 2017 satte jag jättemycket sojabönor. 2018 flyttade jag dit en massa blandade perenner från en plätt jag tröttnat på. Och i år... ja, då bara njuter jag!

Helt ärligt var jag lite uppgiven i våras, för jag hade inte tid att rensa den här rabatten alls. Det var ganska mycket ogräs som frösått sig och det verkade inte bli mycket av perennerna som var till synes döda efter förra årets torka. Men sen! Jäklar vad jag tycker om den här plätten. Och den har gett mig tillbaka lite feeling inför blommorna, faktiskt. Jag har varit rätt trött på att sköta perenner och såna grejer de senaste åren och allvarligt funderat på att gräva bort allt och ersätta med bärbuskar. Igår beställde jag perennfröer för tusen spänn eller så, kanske har jag kommit på nya tankar nu...

Det som växer i den här bädden är till exempel kärleksört, blå bolltistel, några slags malvor, riddarsporrar och purpurklätt.

Till vänster i bild ser du mitt aprikosträd som planterades våren 2016. Det har blommat men aldrig gett frukt. Nedanför växer det frodigt.

Just nu har jag ingen riktig koll på vad som självsått sig och vad jag planterat, men det gör inte något. Det är så fint med alla blommorna!

Det som utmärker den här bädden är ju att en ligger längs södersidan, helt exponerad för sol dagen lång. Det är torrt. De första två åren märktes det bland annat genom att grönsakerna inte växte fullt så bra som jag vet att de skulle gjort på andra platser i köksträdgården. Jag har också läst just det om hügelbädden, att det tar några år innan den "satt" sig och bunkrat fukt i alla de där trädelarna som är nedgrävda. Kanske är det det jag märker effekten av nu?

Just här har jag ingen fuktslang över jorden och har bara vattnat någon enstaka gång inför en väldigt het dag, men det verkar gå fint ändå.

I framkanten på hügelbädden har jag lagt stenar som en markering mot flisen. Vår jord är full av sten och det finns gott om byggmaterial att använda till trädgårdsprojekt.

Varma dagar har Kuling gått och lagt sig i gruset mellan huset och blomsterbädden. Det syns inte i det frodiga att det är en halvmeter bred sträng av grus närmast huset, vilket kan ge en sval plats på eftermiddagen för en stor hund. Och så gillar han vatten, förstås!

Jag har en del kvistar och grenar från träd och buskar som jag behöver göra mig av med emellanåt och en hügelbädd är ju perfekt till det. Mitt stora bekymmer är att jag inte har plats just nu till att anlägga helt nya bäddar. Jag funderar på att kanske omvandla någon av mina bäddar i köksträdgården och gräva ner massor av trämaterial till hösten. Det skulle vara bra på flera sätt, eftersom jag då får en massa fin jord att använda på andra ställen. Men, planen är inte helt hundra än.

Just nu njuter jag som sagt av blomningen. Och när mina sommarsådder, jobb och sommarlovshäng är mer i fas med livet ska jag rensa och flytta hit lite fler plantor. Då blir det ännu mer fint att glädjas åt nästa år! Visst ser det fint ut?
/Sara Bäckmo