Röd spetskål 'Kalibos' är en läcker rödkål som växer fint i den egna trädgården, eller i en lokal odling kanske.

De flesta som diskuterar fördelarna med lokalt producerade livsmedel, oavsett om det handlar om grönsaker, kött eller andra råvaror, lovordar kvaliteten. Vi tycker ofta att det som kommer från närområdet, eller i bästa fall Sverige, smakar bättre än det som kommer långt bortifrån. Det är fint att köpa närproducerat.

Jag är också en av dem som tänker på matens kvalitet. Jag gillar att vi generellt sett är måna om att tillverka mat på bra sätt i Sverige och upplever att det finns en levande samhällsdiskussion kring mat som gör det lätt att välja reko mat, för den som vill.

Men det finns också en annan aspekt av svensk mat. Det handlar om pengar. Mina pengar och grannens pengar.

Pengar gör skillnad

Genom att medvetet handla mat som producerats i närområdet gynnar vi producenterna. Och det i sin tur gynnar hela samhället. För en liten ort är tanken om att våra pengar bör användas och investeras i det lilla lokala samhället superviktig. Tillsammans kan vi använda våra ekonomiska resurser och skapa livskraftiga byar och samhällen där vi bor, dels med pengar vi har att spendera men också de pengar vi väljer att spara i till exempel banker eller genom andra investeringar.

Det är ett litet spel där allting håller varandra i hand. Jag handlar i lanthandeln, som med hjälp av mina pengar kan ha ett ok utbud från till exempel lokala producenter, som i sin tur kan bedriva sin näringsverksamhet och bo kvar i byn, vars skola har nog med ungar för att inte vara nedläggningshotad, vars elevers familjer handlar i lanthandeln och så börjar allt om, fast åt ett annat håll. Om vi premierar lokala producenter finns större förutsättningar för en massa bra grejer på hemmaplan, som matbutiker, äldrevård, annan samhällsservice, skolor och barnomsorg.

Ibland står valet och kvalet mellan en nationellt producerad produkt och importerat från andra länder. Där resonerar jag likadant. Genom att välja svensk mjölk är mina kronor för den litern ett stöd till granngården, vars ungdjur betar utanför vårt vardagsrumsfönster, istället för en dansk eller tysk mjölkbonde.

Lokal ekonomi för lokalt välmående

Det finns ett begrepp som heter lokal ekonomi. En slags tanke om att våra pengar gör bättre nytta där vi lever och verkar snarare än att finansiera verksamheter långt bort. Jag är verkligen ingen expert på området - men min mamma är. Hon heter Ulla Herlitz och är kulturgeograf. I flera decennier har hon peppat och inspirerat verksamma på landsbygden för att på olika sätt skapa möjligheter som gynnar de små samhällena. Hon säger bland annat "Där det finns människor, föreningar och företag finns också pengar som skulle kunna ingå i ett lokalt kretslopp för att stimulera en hållbar utveckling.".

Sverige är fullt av fantastiska exempel på hur människor använt sig av lokal ekonomi-tänket för att lyfta byar och samhällen och skapat möjligheter för utveckling snarare än förfall. Till exempel genom kreativa sätt att konsumera på hemmaplan och också genom att samarbeta med banker med särskild inriktning på lokal ekonomi. Också våra matpengar kan göra skillnad och jag är gärna med på det tåget.

Sånt där tänker jag på när jag handlar. Och det tycker jag att alla ska göra. En spetskål från grannbyn kostar några kronor extra jämfört med den som importerats och byns utegrisar i köttlådan kostar mer än utlandsgrisen i kyldisken. Men varje krona jag investerar i lokalt producerad mat är också en krona som investeras i vår bys välfärd. Eller i vårt lands välfärd.

Ett kollektivt ansvar

Så för mig handlar det inte bara om kvaliteten på maten när jag står och väger mellan två produkter. Jag vill ha bra mat för pengarna och om jag dessutom kan stödja en producent som finns i närområdet och har bra grejer är valet självklart. Det är en investering. Mina matpengar är en investering i min familjs väl och ve, liksom i barnens klasskompisars familjer där flera producerar både mjölk, kött, spannmål och grönsaker. Om jag gynnar dem kan vi vara fler som handlar i byns lanthandel, som kan ha barnen i simskola vid badplatsen, som kan få hjälp i bilverkstan när bilen kärvar och åka till stan med morgonbussen - helt enkelt för att vi kan bo och livnära oss här. Det är ett slags kollektivt ansvarstagande att handla sånt som är tillverkat lokalt.

De där kronorna du har att spendera på grönsaker - välj att investera dem väl. Strunta i de importerade ärterna från Zimbabwe och pimpa potatissalladen med färska solrosskott från grannbyn. Gör ett val!

Senare i veckan berättar jag hur du enkelt kan odla tre av de grönsaker vi förknippar med sommarmat och som jag hittade importerade i grönsaksdisken. Läs gärna gårdagens blogginlägg om importerade grönsakerna: Förskräckt i grönsaksavdelningen.
/Sara Bäckmo