De första riktigt tidiga sådderna av kål gick åt pipan. Jag drabbades av riktigt läskig influensa under vintern och klarade inte av att sköta inomhussådderna. Det mesta dog. Sedan följde en lång rad av knasigheter där sådderna bara inte ville sig. Jag var så besviken. Av januari och februaris sådder klarade sig en ynka liten spetskålsplanta till projekt fylla-varmbänken-med-kål. Den planterades ut bland sallaten i varmbänken i mitten av april. I början av maj såg den ut så här.

Längst upp till höger i varmbänken står den lilla spetskålsplantan som sattes ut i april.

Spetskålen är en sort som heter 'Filderkraut' och ger väldigt långa och spetsiga huvuden. Den ser ursnygg ut på fröförpackningen och jag blev nyfiken. Annan spetskål är mer droppformad, vilket i och för sig är mycket vackert. Den här kålen har attityd!

I efterhand fick jag också veta att den står sig ganska bra mot kyla, vilket jag tar till mig till nästa år. Den verkar inte växa riktigt lika snabbt som andra sorters spetskål och därför tror jag att jag ska låta den stå bland vinterkålen ett annat år.

Varmbänken fotograferad i juni.

I juni började huvudet att sätta fart på allvar bland de stora huvuden av romansallat. En stor del av bänken var fylld av sallat och jag skördade den oftast blad för blad. Men emellanåt, när det fanns röd eller vit spetskål lagom stor att sätta ut, lyfte jag upp ett helt huvud och ersatte med en kålplanta. Det var ett jättebra sätt att odla. Sallaten kunde stå kvar och biffa till sig och skördas, medan annat tog plats bredvid. Det ska jag praktisera i andra bäddar mer kommande år.

Flera kålhuvuden har satts ut i varmbänken efter att sallaten har skördats. Bredvid den vita spetskålen står en röd spetskål 'Kalibos'.

I juli var huvudet nästan som vackrast. Inga angrepp. Lagom storlek som fortfarande rymdes under näten. Foderbladen som låg an mot backen lyfte jag bort för att inte få så stora angrepp av de hemska åkersniglarna. Jag blev hungrig bara jag såg på huvudet, men ångrade också att jag inte sått en annan sort som kunde gett oss tidigare skörd. Istället blev det spetskål 'Early Jersey Wakefield' i odlingstunneln som räddade oss från kålabstinens.

Spetskål 'Filderkraut' fotograferad i augusti.

Och sen kom augusti. Det vackra huvudet började sträcka på sig. Högt och smalt. Fick inte plats under nätet som började glipa nertill. Ohyra tog sig in och började lägga ägg och sen kom det larver. Själv tycker jag inte att larverna gör så stor skada på kålhuvuden som redan är ganska stora. De äter mest på de stora foderbladen och tar sig liksom inte in till de gottaste på kålen. Däremot är sniglarna ett elände, för de slemmar sig in överallt.

Jag har klippt av kålhuvudet från den kraftiga roten och tar bort foderbladen innan det ska fotograferas.

I söndags kapade vi huvudet för att använda när vi plåtade omslaget till vår bok om Skillnadens Trädgård. Den kommer ut våren 2016 för dig som missat. Grensax är ett bra verktyg när huvudkål ska skördas. Det var i grevens tid som huvudet knipsades. De stora bladen hade börjat ruttna i fästet mot stocken och luktade päckel. Dessbättre var det inre huvudet jättefint och luktar friskt och fint. Huvudet väger 2 713 gram! Antagligen gör vi kålpudding på en stor del av det.

'Filderkraut' är verkligen en jättevacker kål som jag ska odla igen. Men då ska den som sagt få stå på en plats tillsammans med sen kål och också få mer utrymme än i årets odling. Den breder verkligen ut sig, inte bara på höjden!
/Sara Bäckmo