Stäng menyn

Komposten - en resurs att högakta

Ända sedan jag blev med egen trädgård har det här med komposter fascinerat mig. Jag lägger grejer i en hög och sen blir det jord. Waow!

När jag var liten odlade min mamma vår egen trädgård, skötte om en gigantisk naturtomt till ett annat hus hon äger och skapade dessutom några kryddträdgårdar på ön där jag växte upp, Styrsö i Göteborgs södra skärgård. Alla trädgårdarna hade förstås komposter och därför var det helt naturligt att jag själv skulle ha en när jag köpte mitt första hus, lilla Mölleslätt. Då blev jag också varse alla krångliga regler som finns när det gäller att kompostera hushållsavfall och latrin och sånt där. Det som är så enkelt i naturen är inte fullt så enkelt i alla regelverk.

Hur som helst. Till för bara några år sedan har jag alltid sett det som mer eller mindre obiligatoriskt för en trädgård och ett hushåll att ha en kompost, både för trädgårdsmaterial och hushållskompost. En speciellt avsatt plats för sånt som under en period omvandlas till jord, gärna lite i skymundan i en bortre del av trädgården. Själv har jag haft enkla högar rakt på backen, fiffigt byggda bingar i trä och förstås ett helt gäng i kompostgaller. Min senaste ordentliga kompost bestod, kommunens tydliga regler till trots, av ett pärlband på upp till fem olika bingar ihopsatta av 4-8 kompostgaller. Dessa vändes två gånger per år och gav mig mycket fin jord. Och mycket arbete.

Att vända en kompost är som att befinna sig mitt i julafton. Jag bara kan inte låta bli att tycka att det är helt fantastiskt. Det bara funkar. Och funkar det inte är det oftast så väldigt små justeringar som behövs för att få hela systemet på fötter igen. Ett naturens mirakel - som är grunden till hela min odling.

 

Kompost inramad av enkla kompostgaller.

En del av det långa pärlband av komposter som tidigare fanns i trädgården. Här har jag sått bönor på komposten.

 

Komposten som försvann

Och vad hände för några år sedan som fick hela den självklara komposten i gungning och resulterade i att jag plockat bort varenda en?

Jo, jag började odla intensivt på mina komposter. Och fann det ganska löjligt att mina avsides placerade högar kunde rymma så enormt stor potential utan att jag använde en bråkdel av det. I takt med att jag började täckodla allt mer frenetiskt blev behovet av en avskild kompost mindre och mindre. Och när jag dessutom började kompostera hushållsavfallet med Bokashi fanns liksom ingen anledning att ha komposterna kvar. Förra året började avvecklingen och i mitten av den nyss passerade sommaren var hela kompostsystemet nermonterat. En del besökare ser fram emot att få diskutera komposter och se hur jag hanterar det hela, men blir häpna över svaret att det inte finns någonting att se.

 

En liten odlingslåda har grävts ur och ska fyllas med gräsklipp och löv.

Odlingslådorna matas med komposterbart material och blir små jordfabriker på plats i köksträdgården.

 

Så här komposterar jag istället

Allt material från trädgården återgår på ett eller annat sätt direkt till odlingen. Material som bryts ner ganska snabbt används direkt i täckodlingen och ger en mängd fördelar på plats i landen. En del av det material som är för grovt att läggas rakt på jorden grävs ner i djupbäddar. Det som blir över använder jag i en mängd olika lådor och högar med jord över. Här hamnar också en stor del av hushållskomposten (Bokashi) under vintern, samt en del av ströet från hönshuset.

Här kan du se hur jag gör en sån här odlingshög. De funkar fint att göra precis när som helst under året, men hösten är förstås extra tacksam när det finns gott om material att använda.

 

 

Lådan i klippet ovan gjorde jag under augusti 2014. Ett år senare fanns inget av materialet kvar - det är ren jord. Ursprungligen var lådan tre pallkragar hög, som sjunker och till slut ger en hel pallkrage med finaste jord.

När jag har projekt på gång och behöver jord gräver jag ur lådan och bunkrar det jag behöver. Och sen packar jag lådan med nytt trädgårdsskräp.

 

 

Det här sättet att kompostera trädgårdsmaterial gör mig väldigt fri. Jag har aldrig ett koppel av komposter som måste vändas och tömmas då och då under året. Istället har jag ett gäng pallkragar som jag flyttar omkring, fyller upp, odlar på och gräver ur allt eftersom det finns material, behov av jord eller tillräckligt med ork. Det är helt suveränt. Dessutom kan jag placera högarna där jag tycker att de bäst behövs. Än så länge har jag aldrig placerat en enda i en den skymda del av trädgården där jag hade mina tidigare komposter... Högarna har hamnat i finrummet och blivit en resurs att högakta.

 

Ren jord med rester av kutterspån.

Med blandat komposterbart material i lådorna sker nedbrytningen snabbt. Så här ser materialet ut drygt ett år efter det att odlingshögen byggts av växtdelar, hushållskompost och hönsströ.

 

Blandat material för bästa nedbrytningen

Jag har inga speciella riktlinjer för hur jag gör de här högarna, annat än att jag alltid strävar efter att blanda materialet. Då tycker jag att nedbrytningen funkar allra bäst. En odlingshög bara av gräsklipp, löv, hönsströ, delar från gamla solrosor eller annat tar ofta längre tid att omvandlas till jord än om olika material blandas.

Riktigt grovt trädgårdsmaterial, som stubbar, grenar och andra delar från till exempel träd och buskar kan användas i så kallade hugelbäddar. Läs här hur jag byggde min.
/Sara Bäckmo

27. december 2015