Impregnerat virke i grönsaksodling

Träkonstruktioner i en ätbar odling bör vara obehandlat, för att inte skadliga ämnen ska läcka ut i jorden. Bild från Skillnadens idéträdgård vid Sollidens slott, sommaren 2023. Foto: Anna Broette.

Trä är ett fantastiskt material för att förverkliga drömmar i trädgården. Att bygga och skapa med trä är roligt! För den som vill göra praktiska odlingslådor är det också ett billigt och ganska enkelt material att jobba med, jämfört med sten, betong och andra material som är både tyngre att hantera, tar längre tid att jobba med och också är dyrare i inköp.

När bygge till trädgården och grönsaksodlingen kommer på tal, lyfts alltid frågan om impregnerat virke. Går det att använda det i en odling? Många svarar lite snabbt ja på den frågan, med hänvisning till att dagens metoder att impregnera är mer skonsamma än dåtidens kraftfulla impregnering med medel som innehåller gifter. Men att använda impregnerat virke till ätbar odling är helt klart tveksamt och omdiskuterat. Dels för att virket fortsatt innehåller gifter vi inte vill ha i jorden, och att det inte är klarlagt hur dessa påverkar den som äter mat som odlats i jorden.

De flesta som ägnar sig åt grönsaksodling avråder från att använda impregnerat virke i odlingslådor, oavsett om metoderna för att impregnera idag är mer miljövänliga.

Läs mer: Vad är pallkragar? (Och är de impregnerade?)

Bilderna till det här inlägget är från Skillnadens idéträdgård vid Solliden slott på Öland sommaren 2023. Här var jag noga med att välja just oimpregnerat virke och också att göra tydliga informationsskyltar om detta. I samband med det intervjuade jag också Martin Greider på Fellessons bygghandel i Växjö, som citeras nedan i det här inlägget.

Byggnationen till idéträdgården gjordes av snickare Fredrik Engström.

Trä i odlingslådor kommer i kontakt med mycket vatten och hållbarheten är därför begränsad. Vanligtvis förmultnar virket efter 5-7 år. Foto: Anna Broette.

Impregnerat virke - vad är det?

Vanligt virke som inte behandlats har en livslängd på ett gäng år när det används utomhus i trädgården. Blöt jord och mycket vatten gör att träet suger åt sig vatten och bryts ner förr eller senare. Klent virke förstörs snabbare, kraftigt virke är mer beständigt. Virke i dimension likt en pallkrage håller cirka 5-7 år i trädgården, ibland längre och ibland kortare.

För att hindra att trä ruttnar och förstörs i konstruktioner som ska vara mer beständiga, kan man använda virke som är behandlat, alltså impregnerat. I en kombination av tryck och värme pressas medel in i träet och gör det motståndskraftigt mot röta.

Martin Greider är säljare på bygghandeln Fellessons i Växjö och han berättar för mig att det för fyrtio år sedan var riktigt giftiga medel som användes i impregnering. Bland annat arsenik. Det kan fortfarande finnas i gammalt virke som kan hittas på tomter; järnvägsslipers, telefonsstolpar och annat. Kommer man över gamla såna träprylar ska de absolut inte användas i odling.

Idag är vätskorna som används ofta snällare mot miljön, de är miljöregistrerade, vilket ofta används som ett argument för att det skulle vara ok att använda impregnerat i odlingen.

Trä som är i kontakt med jord kommer att avge ämnen som tas upp av jorden, enligt Martin Greider. Men det är svårt att säga i vilken omfattning, det avgörs av träslag, väderlek, hur jorden är beskaffad och så vidare. Genom jorden kan ämnena transporteras till maten vi odlar och äter. Av samma anledning är det inte heller en rekommendation att använda till exempel byggplast och liknande i odling, om du vill vara noga med att grönsakerna du odlar inte utsätts för ämnen som inte hör hemma i mat.

- Det finns en risk att tryckimpregneringen läcker ut i jorden, kanske bara en liten del, men jag har själv inte velat använda det i odling, säger Martin Greider. Det är ju inte nödvändigt att använda i odlingen, jag tycker man ska se sig om efter alternativ.

Martin Greider betonar att det finns alternativ till impregnerat virke och tipsar om att be om råd i bygghandeln när vi handlar. Fråga om olika träslag och be om tips på olika dimensioner för att få ett virke som håller så länge som möjligt - utan att vara impregnerat.

I övriga trädgården, där man inte odlar ätbart ser Martin Greider inga risker att använda tryckimpregnerat virke. Men betonar att det ska användas där det behövs - inte i onödan.

Om det finns farliga ämnen i jorden är det risk att växterna får i sig dessa, och att vi som äter växterna får dessa ämnen i kroppen. Här växer jordgubbar i en odlingslåda med o-impregnerat virke. Foto: Anna Broette.

Pålitliga källor och ChatGPT

Nuförtiden gör man ofta en snabb sökning på ChatGPT för att få svar. Många som hör av sig till mig och tycker att jag skrivit felaktigt om saker hänvisar ofta till urklipp därifrån. Det är så synd att detta används som en källa, när uppgifterna ofta inte går att styrka, när det förekommer direkta felaktigheter eller att uppgifterna är uppenbart orimliga att pussla ihop.

När jag gör en sökning med ChatGPT på impregnerat virke får jag en tydlig text om att impregnerat virke ej ska användas till odling. Jag ber om länkar som styrker källan och får då fyra trovärdiga källor. Ingen av länkarna leder dock till aktiva sidor med information. Det är bra att känna till att ChatGPT inte är en pålitlig källa, man måste göra jobbet själv! Det kan däremot kan svaret från en sökning ge en hint om hur diskussionen går och ge uppslag till sökningar som man själv kan gå vidare med.

Kemikalieinspektionen skriver följande på sin sida om impregnerat virke:

"Om du odlar grönsaker i en låda tillverkad av impregnerat virke och inte vet vilket medel som odlingslådorna är impregnerat med bör du överväga om du ska fortsätta att odla grönsaker i den. Vill du ändå göra det kan du byta ut gammal jord och även klä lådan invändigt med täckplast. På så sätt minskar du risken att eventuella farliga ämnen vandrar från virket ut till jorden."

Läs mer: Kemikalieinspektionens artikel om impregnerat virke

Det finns olika slags impregneringsmedel som används, varav vissa anges vara snällare än andra. Och man behöver i så fall veta vilken typ av impregnering som använts. Det kan vara svårt att få den informationen i bygghandeln. I artikeln ovan avråds från att använda impregnerat virke i sandlådor för barn. Frågan är då om vi alls vill använda impregnerat virke - oavsett typ - till lådor där vi ska odla ätbart?

I vissa artiklar (till och med från hyfsat ok källor, dock ej odlingsrelaterade) tipsas om att impregnerat virke kan användas i odlingslådor, men att virket ej ska ha kontakt med jord som vi odlar mat i eftersom ämnen kan läcka ut i jorden. Man kan enligt dessa källor till exempel klä insidan med byggplast eller platonmattor. Jag vill verkligen betona att det materialet inte är avsett för odling. Det kan finnas ämnen i plasterna som läcker ut i jorden och helt enkelt inte är fördelaktigt för oss att få i oss.

Läs mer: Fritidsodlarnas riksförbund om impregnerat i grönsaksodling

Det finns fler odlingsrelaterade och pålitliga källor som skriver om impregnerat virke i grönsaksodling. De jag läst är alla noga med att betona att man ska vara försiktig med detta.

För att öka livslängden på trä i odling kan man tänka på att använda kraftigare virke och virke som har längre hållbarhet än till exempel gran. Fråga på brädgården för tips! Foto: Anna Broette.

Om man räknar på det...

En del artiklar på nätet gör gällande att mängden impregneringsmedel (eller icke fördelaktiga ämnen från dessa) som kan läcka ut i jorden skulle vara försvinnande liten, och att det därför i det stora hela inte skulle göra så stor skillnad att använda impregnerat virke. Den argumentationen biter inte på mig.

Om det verkligen kniper är jag helt klart för att göra avsteg från vissa av mina käpphästar, men när det nu finns alternativ till impregnerat material tycker jag själv att det är lite... jamen korkat att resonera så. Mängden eventuella gifter vi belastar naturen och oss själva med ska ju läggas till allt annat vi ofrivilligt eller frivilligt får i oss. Att avstå ovälkomna ämnen där vi ändå kan påverka det, ligger ju i allas intresse.

Impregnerat i min odling

Allt jag byggt till min ätbara trädgård är av vanligt virke, som inte är impregnerat. Jag har använt impregnerat virke i stolpar till ett staket en bit bort från odlingen. Och till ett projekt på min tidigare handelsträdgård har jag byggt kraftiga odlingsramar av impregnerat virke - men bara för odling av sommarblommor. Dessa odlingsramar återanvänder jag nu på olika platser i min odling, till plantering av perenner, blommor och buskar - aldrig till ätbart.

Jag har i närheten av min odling stängsel som en lantbrukare sköter, och några stängselstolpar har också använts i till exempel staket i min odling - när jag var ny odlare och inte hade en tanke på att det kunde vara dåligt. När jag gör projekt nu är jag mer noga med vilken typ av material jag använder.

Jag är också väldigt restriktiv med att använda byggplast i odlingen. Byggplast är inte avsedd för odling och har inte passerat tester och kontroller för att vara anpassat just till ätbar odling. Den plast som du ibland ser mig använda i trädgården är det som kallas för växthusplast. Den är avsedd för odling. Växthusplast hittar du till exempel hos Gjordnära.

Till trädetaljer som inte har direktkontakt med odlingsjorden väljer jag också oimpregnerat virke. Vattentunnor och annat till exempel. Foto: Anna Broette.

Istället för att impregnera

Jag ska gärna skriva mer om trä här på bloggen, många är nyfikna på att bygga och lära sig mer. Bra att bära med sig är att trä är ett material som bryts ner med tiden. Man kan välja träslag som har längre livstid - utan impregnering. Till exempel är ek att väldigt hållbart träslag, jämfört med gran som förmultnar betydligt snabbare. Enligt Martin Greider på Fellessons i Växjö är det inte så vanligt med ek och andra hårda träslag i den vanliga bygghandeln, men man ska absolut fråga.

Ask kan vara ett alternativ, det har jag själv fått tips om på sågverk och det har funkat väldigt bra hemma.

Bäst är nog att se på träkonstruktioner i den ätliga trädgården som mindre beständiga. De håller i några år, sedan får man tänka nytt. Vill man ha något som står en evighet får man börja gjuta grejer, eller arbeta med sten.

Läs mer: Bygga odlingslådor av kraftigt virke

Det är så klart roligt om det man bygger håller så länge som möjligt. Och det är en avvägning som var och en måste göra, vilken typ av material man ska använda, med hänsyn till riskerna som det eventuellt kan medföra. Foto: Anna Broette.

Var och en gör som hen vill i sina egna odlingar. Men bra att bära med sig är alltså att det finns tveksamheter med att använda impregnerat virke i en ätlig trädgård. Om experter på området avråder från att använda i till exempel sandlådor för barn, kan vi ju fundera på om vi verkligen vill ha det nära vår mat. Många av oss som odlar gör ju det också för att vi på ett bättre sätt kan kontrollera vilka gödsel, bekämpningsmedel och andra preparat som kommer i kontakt med maten. Då kan vi också välja virke som rimmar med den hållningen.

Flera av de här "risk-materialen" är man ju försiktigt med också för att min inte långsiktigt studerat hur det påverkar oss. Det finns äldre artiklar som ofta dyker upp vis sökningar där man i huvudsak studerar hur växterna påverkas av impregnerat material. Men där sägs ingenting om hur ämnena i förlängningen påverkar oss.

Även om den här artikeln inte ger dig ett helt klart ja eller nej till att använda impregnerat material i odlingslådor till ätbara växter, så hoppas jag att du fått lite tankar till ditt eget resonemang. Själv avstår jag helt från att använda impregnerat virke i grönsaksodlingen.

/Sara Bäckmo