Jag får frågor om vattning av köksträdgården. Det är förstås nödvändigt, särskilt perioder på sommaren då det är torrt länge. Också nu på vårkanten behövs extra vatten till de riktigt tidiga grönsakerna. De växer ofta i skyddade lådor och ramar, där det stundom blir både varmt och torrt. Det är en konst att vattna sparsamt och jag har knep för det:

1. Jag odlar för det mesta i bäddar rakt i backen och inte i upphöjda lådor som torkar ut snabbare. I bäddarna kan rötterna söka sig ner till fuktig jord.

2. Jag täckodlar, vilket gör att minimalt med vatten dunstar från jorden när solen ligger på. Ett tjockt lager täckmaterial skyddar håller jorden fuktig och fin.

3. Jag planterar och sår tätt där jag inte kunnat täcka, då skuggar plantorna jorden som på så sätt inte nås av solljuset på samma sätt som då plantorna står glest.

4. Jag planterar hellre än sår, då behöver jag bara vattna planteringen en gång och sedan inte underhålla så mycket med vattningen eftersom det mesta sedan täckodlas.

Det är bekvämt att vattna med spridare, den sköter jobbet själv medan familjen äter frukost. Genom att placera spridaren på något som är lite högre än omgivningen vattnas ett något större område.

Mycket vatten en gång per vecka
Vissa delar av trädgården är torrare än andra. Till exempel den varma delen som omges av stenmur och plank, liksom barnens trädgård där de stora askarnas rötter stjäl både fukt och näring. Jag har alltså behov av att vattna, även om jag gjort åtgärder för att minska vattningen.

Det jag använder mest under sommaren är vattenspridare. Jag har en enkel variant som vattnar ett stort område. En gång per vecka vattnas varje kvarter under morgon eller kväll, en timme vid varje tillfälle, för att ta nästa kvarter dagen därpå. Ungefär en gång varje vecka vattnas de olika kvarteren i köksträdgården och får då en ordentlig mängd. Jag vattnar i första hand i förebyggande syfte och låter helst inte bli även om jag tycker att växterna ser fina ut. Växterna repar sig förstås om de börjat sloka och sedan får vatten, men det är bättre att se till att de har det de behöver innan det blir torrt och träligt.

Till saken hör att många grönsaker smakar bättre om de får regelbunden vattning. Rädisa och majrova är tydliga exempel som lätt blir skarpa i smaken om vattningen hamnar på efterkälken.

Djupa bäddar samlar vatten
Den varma delen är mestadels uppbyggd av djupbäddar. De är bra här eftersom de är fyllda av djup lucker jord som samlar både näring och fukt. När mycket vatten tillförs blir bädden som en liten reservoar där rötterna kan hämta det de behöver. Genom att täckodla djupbäddarna dunstar inte vattnet lika fort.

Den platta vattenslangen skjuter upp vatten i luften och vattnar ett stort område med en dimma av vatten. Bäst för dagar utan blåst. Slangen finns att köpa i de vanliga trädgårdskedjorna.

Här använder jag en enkel platt vattenslang som är perforerad med en mängd hål. Genom dessa sprutas vattnet upp i luften, rakt upp och åt sidorna och sprids över ett stort område. Slangen kan vändas med hålen rakt upp eller läggas så att vattnet droppar ner på jorden direkt. Det här är ett bra alternativ i just den här delen eftersom det också är ett område där det växer en del buskar och annat som jag inte vill vattna. Vattnet sprids över bäddarna och hamnar där det ska.

I tunnelväxthusen har jag installerat enkla bevattningssytem för att avlasta lite. Det är till väldigt stor hjälp. Tidigt på säsongen använder jag till en början kanna och vattenslang i huvudsak, men allteftersom plantorna växer sig stora är det dags att koppla in bevattning genom små spridarknappar till både bäddarna. I krukorna vattnar jag än så länge för hand. Om sanningen ska fram tycker jag det är mysigt att gå ut med barn och/eller valp och vattna i kvällningen. Det luktar gott och jag provsmakar tomater och rädisor.

Under säsongen samlar jag gärna vatten i hinkar och tunnor från husets rännor. Enkelt att använda till mindre ytor som ska vattnas.

Undviker många pallkragar
Som jag skrev tidigare tycker jag att det är krångligt att odla i lådor på friland. De torkar ut snabbare än bäddar rakt i backen och jag behöver vara mycket mer noga med att vattna. Täckodling bättrar förstås på fukten, men det är fortfarande stor skillnad på torkan i lådorna och i bäddar. Någon gång har jag ställt tiolitershinkar med små hål borrade i botten i en bädd med stora squashplantor. Sedan har jag fyllt upp vatten i hinken och det har sakta vattnat bädden under en het dag. På samma sätt skulle det gå att göra med en långsmal balkonglåda med hål borrade i botten. En slags förenklad droppbevattning som enkelt kan fyllas på med hjälp av vattenslang eller kanna.

Enkla odlingsramar och pallkragar är fiffiga att odla i, särskilt tidigt på våren då de kan täckas med lock och fiberduk, men betydligt omständligare att hålla jämn fuktighet i under torra dagar. Jag försöker att kombinera med täckodling för att inte jorden ska torka ut.

Det svåraste med bevattningen är inte de stora ytorna på friland, eller odlingstunnlarna. Det mesta klarar sig ett par dagar och återhämtar sig om det skulle bli kris och panik. Men sådderna är det värre med. Jag försöker vara noga med att ställa mina försådder i skugga eller halvskugga för att de inte ska bli sönderbrända eller uttorkade.

En och annan kanske tycker det vore på sin plats att införa någon slags automatisk bevattning med timer. Det finns enkla system som kopplas till vattenslangen, men just nu är det alldeles för osäkert. Vi är många som rör oss i trädgården och det går aldrig att lita på att slangen/spridaren ligger där jag tänkt mig när vattnet väl slås på. I tid och otid minimeras slangarna också när barn med sekatörer och grensaxar passerat. Eftersom jag jobbar hemifrån hittar jag oftast någon tid på dygnet att vattna. Har också försökt vänja mig av vid att vattna på kvällarna eftersom jag fått mördarsniglar i trädgården. Det är svårt.
/Sara Bäckmo