Nästan varje gång jag delar bilder från vinterodlingen i tunnelväxthuset dyker den här frågan upp: "Har du någon extra värmekälla i tunnelväxthuset?"

Svaret är nej och jag passar på att ge dig svar på frågan varför med.

Något av det värsta jag vet är att scrolla ner till orden "Att betala" i fetad stil längst ner på fakturan till elbolaget. Det är så dyrt! Inför varje vinter har min man och jag några små meningsutbyten om huruvida det är kallt nog för att sätta på golvvärmen i badrummet och varje år försöker jag förhandla mig till att dra ut på premiären bara liiiiiite till. Första gången min man besökte mig här i huset råkade det vara sex grader varmt (?) i sovrummet, varpå jag glatt konstaterade att det var lite som att sova i ett kylskåp.

Med obegränsad tillgång på värme och ljus i tunnelväxthuset skulle jag förstås kunna odla hur mycket grönsaker i princip året om. Men el är en lyxvara. Kostsam och dessutom ofta en belastning för miljön. Att odla året om med extra värme och extra ljus blir liksom ingen särskild besparing.

När jag började läsa på och titta på mängder av YouTube-klipp om vinterodling i tunnelväxthus (egentligen då polytunnels, eftersom det mesta jag tittade på var från Storbritannien) förstod jag att det finns mängder av grönsaker vi kan odla på på våra breddgrader som står under den kalla årstiden om jag bara kan ge dem rätt förutsättningar. De där förutsättningarna är svåra att kopiera eftersom det är så väldigt lokalt vad som funkar och inte funkar, särskilt när vi jämför länder som Storbritannien och Sverige. Det som funkar där funkar inte här så det gäller att inspireras, i ordets rätta bemärkelse, och sedan prova sig fram.

I april i år kunde vi frossa i läckra små huvuden av sallat 'Little Gem' som övervintrat i en enkel pallkrage i tunnelväxthus, under skydd av fiberväv och plastlock.

Otto älskar sallat och äter de små, små huvudena doppade i rapsolja med lite hemgjort grönsakssalt på.

Jag har provat mig fram och hittat ett helt gäng grönsaker som står länge i kyligt väder helt utan extra värme. Vintersallat, vinterportulak, grönkål, vissa sorters sallat, persilja, spenat, rödbetsblast och rädisa till exempel.

Om jag odlar upp dessa grönsaker i god tid under hösten hinner de bli så stora plantor att de ger skörd när det börjar bli mörkt och kallt. De kan dessutom stå genom den kalla perioden utan extra värme. Istället för att tillföra värme i form av fläktar och andra uppvärmningssystem försöker jag att skydda växterna med extra fiberväv och till exempel lock eller plast över lådor och bäddar.

Vår familj består av två vuxna och fyra barn. Det är en stor utmaning att odla fram så mycket grönsaker att det verkligen gör skillnad för familjen under vintern. Några extra blad hit eller dit gör ingen större nytta, om det ska vara värt arbetet behöver jag kunna lita på att det verkligen blir någon skörd. I år har jag vintergrönt i alla fyra bäddar i tunnelväxthuset och vi har knappt ens börjat skörda där. Jag har försökt koncentrera mig på att odla grönsaker vi kan använda i sallader, alltså blandade bladgrönsaker. Då kan vi komplettera rivna rotsaker, kokta bönor och lagrad kål med färskt bladgrönt under lång tid. Just nu ser bladen ut att räcka riktigt länge. Och min förhoppning är att vi ska klara oss på dessa bladgrönsaker till dess varmbänken (som nästa år görs i tunnelväxthuset) börjar ge skörd. I första hand hoppas jag att övervintrade sallatsplantor ska kunna flyttas till varmbänken, de kommer då att ge skörd redan i februari-mars med den extra värme som varmbänken ger.

Och varmbänken ger ju värme som är - grrrrrrrrrrrrrratis. Ha, ha!

Varannan månad kan du se hur min vinterodling fortskrider på min YouTube. Nästa vecka ska du få se hur det ser ut i november.
/Sara Bäckmo