När jag började odla grönsaker på allvar var jag orolig för hur jag skulle kunna gödsla jorden så mycket som behövdes. I alla böcker jag läste skrevs det om gödsel från djur eller gödsel på påse från butiken och ganska exakta mängder av det som var bra att lassa på både höst och vår. En 350 kvadratmeter stor köksträdgård slukar ju mängder med gödning, var skulle jag få tag på det?

Lyckligtvis var gödsel ett tämligen litet problem i praktiken. Det finns nämligen flera riktigt bra sätt att gödsla odlad jord som inte kräver minsta tillsats av djurbajs. Hela min stora köksträdgård gödslas utan traditionell gödsel. Ja, du läste rätt. Just nu är odlingsytan ungefär 450 kvadratmeter och jag har utforskat flera sätt som gödslar jorden utan att jag behöver ta hem en massa gödsel.

OBS: Våren 2020 har jag för första gången fått hem hästgödsel. 4 ton! Det blir kul att utforska.

Jag strävar efter att täcka alla bäddar med organiskt material. Täckodlingen ger bra näring till grönsakerna under hela säsongen.

Täckodling

Det här är den enskilt viktigaste pusselbiten i min trädgård. Utan täckodling skulle jag inte kunna odla den stora ytan alldeles själv med så bra resultat. Metoden bygger på att jag täcker bar jord med organiskt material. Det kan till exempel vara gräsklipp, löv, ensilage, växtdelar och halvbrunnen kompost. Med maskarnas hjälp omvandlas materialet till gödning som kommer växterna till gagn under lång tid. Täckodlingen matas under hela året och i bästa fall kan täcket ligga på för jämnan. Det blir en slags kompost på plats i landet, där växterna trivs otroligt bra. Jag har skrivit mycket om täckodling här på bloggen. Titta i kategorin Täckodling om du blivit nyfiken.

Gödselvatten

Det här är en fiffig gödningsmetod där ett näringsrikt vatten görs av växtdelar. Se klippet nedan om hur jag gör. Mest näring innehåller nässlor, men under säsongen använder jag också mängder av ogräs. Det här sättet att gödsla jorden använder jag under hela säsongen, från tidigt på våren när nässlor och andra växter levererar delar att använda, till hösten då jag gödslar sena bladgrönsaker och andra växter i vinterodlingen.

Kissvatten

De flesta säger guldvatten, men jag säger kissvatten. Anledningen är att jag vill vara tydlig med vad det är jag gödslar med, särskilt inför barnen. Kissvatten används precis som annat gödselvatten. Jag späder en del kiss med minst tio delar vatten. Undersökningar visar att växter mår bra av att vattnas med svaga doser ofta, snarare än starka doser mer sällan. Varken kissvatten eller gödselvatten tillför struktur till jorden, därför är jag noga med att vattningen är ett komplement till andra sätt att ge jorden näring. Maskarna behöver ju lite att tugga på med. I inlägget Skaffa en potta och gödsla med ditt kiss berättar jag hur jag rent praktiskt löser det med potta i badrummet.

På vintern när det inte går att gräva i landen bygger jag högar och lådor med kompost. När den är full läggs jord på och jag kan odla där.

Bokashi-kompost

För flera år sedan bestämde jag mig för att skippa den traditionella komposten och bara kompostera med bokashi. Det är en metod som innebär att jag gräver ner hushållskomposten direkt i odlingen. Det spar otroligt mycket arbete att inte längre behöva vända de tunga komposterna. Väl i landet blir bokashi-komposten jord på bara några veckor (det visar jag i klippet nedan). Genom att använda all vår kökskompost direkt i landen tillför jag massor av nytt material och positiva mikroorganismer som hjälper jorden att må bra.

Växtföljd

Det här är ett sätt att disponera odlingsytan på smarta vis, så att växterna odlas i en följd som gynnar både växten och jorden. Min växtföljd är ordnad efter växtgrupper som är särskilt utsatta för sjukdomar och angrepp, med extra hänsyn till hur följden funkar tillsammans med täckodlingen. Hur växtföljden är ordnad kan du läsa mer om i 5 grönsaker som styr min växtföljd. En särskilt viktig del är kvarteret som fylls av baljväxter. Ärter och bönor gödslar jorden, bara genom att växa. De binder nämligen kväve, som är ett gödningsämne. Genom att klumpa ihop baljväxterna på en och samma plats, odla mycket av dem och året därpå odla en gröda som är mer näringskrävande, kan jag dra nytta av näring som växterna själva ordnat.

Jag odlar mycket baljväxter, både bönor och ärter. De ger mycket bra mat som vi bland annat fryser in.

De vackra blommorna av honungsfacelia fyller ut i trädgården och ger mycket material att använda som gödning.

Gröngödsling

Ett sista tips är att odla växter som tillför en massa grön massa till jorden. Det kallas för gröngödsling. Enklast är att helt enkelt så eller plantera yta som för tillfället inte används, låta det växa upp och slå av eller vissna ner på jorden inför vintern. Det enda jag är noga med är att hålla koll på blomning och frösättning så att jag inte får invasioner av växter på platsen som jag inte vill ha där nästa år. Ibland kallas det här för fångstgrödor, alltså grödor som fångar upp näring i jorden och omsätter det till växtmassa, som i ett senare led åter blir näring till jorden. Det är suveränt. Jag odlar till exempel en massa solrosor, honungsfacelia, lupin och krasse. Allihop ger bra med bladmassa. Mer om växter som gödning i klippet nedan. Sedan det spelades in har fröerna till blå lupin slutat säljas, det går bra att använda andra lupiner som säljs som frö. Till exempel finns det en gul lupin som är både vacker och doftar gott.

Du som följt Skillnadens en tid vet att jag varje år bygger varmbänkar av hästskit. När bädden blivit ett år gammal grävs den ur och gödseln har då omvandlats till fin jord. Den använder jag i första hand inte som gödsel utan just som jord, för att till exempel toppa nya odlingsprojekt, skola om plantor och liknande.

Ibland har jag tur att få hem några säckar hönsskit eller annat strö som djur gått i. Då är jag förstås jätteglad och tackar aldrig nej när det erbjuds. Men det är en bonus och ingen gödning jag räknar in i trädgårdens vanliga skötsel. Oftast sparar jag säckarna till nya täckodlingsprojekt, det är mycket sällan jag använder det i grönsaksodlingen direkt.

Hoppas att du fått något tips och kanske kommit på någon ny idé som din odling skulle må bra av.
/Sara Bäckmo