16. juli 2017

En magnifik flätad kompostkorg

Den flätade jättekomposten är som ett konstverk i min mammas trädgård. Här har jag samlat Ullas tips för att bygga en flätad kompost-korg.

Ibland kan jag grunna över hur det kommer sig att jag så gärna vill göra allting stort, omfattande och så mycket. Jag nöjer mig sällan med lite grand utan tycker alltid det är bättre att ta i från tårna. I helgen har barnen och jag besökt mina föräldrar på Styrsö utanför Göteborg, där jag är uppvuxen. I trädgården står ännu en av min mammas flätade kompostkorgar och när jag ser storleken tänker jag att äpplet inte faller långt från trädet. Det är från min mamma jag fått mycket-av-allt-genen.

 

Ett moderligt kompostfreak

Ulla har byggt komposter på längden och tvären så länge jag kan minnas. Det har alltid funnits högar i trädgården, en för hushållskompost och trädgårdsskräp. Och så en för grenar. Vissa områden har krävt otroligt stora komposter ihopsurrade av typ åtta kompostgaller i cirklar.

De flätade jättekomposterna började hon bygga för en sådär 20 år sedan.  På marker med mycket sly bygger hon dem av kvarlämnade slystumpar som hon flätar grenar emellan. Häftiga konstruktioner som verkligen får en att stanna upp och titta.

 

En stor flätad korg av smala trädgrenar.

Den stora vackra komposten rymmer mängder av trädgårdsavfall som efterhand packas ihop i bingen.

 

Den senaste är ett mästerverk av lind och kanske den snyggaste av alla. Det är nog i alla fall den största. Jag blir lite avis och tänker snabbt att jag genast måste plantera de där efterlängtade hasselbuskarna så att jag får material att bygga jättekomposter av, jag med.

Här är min mammas tips för att bygga en flätad jättekompost.

 

Du behöver

  • 17 kraftiga raka grenar som går att banka ner i marken
  • en ordentlig hög med långa smala grenar
  • yxa
  • sekatör
  • tålamod och tid

 

Gör så här

  • Klipp bort alla sidogrenar från de kraftiga grenarna, såga dem cirka 1,5 meter långa och yxa en ände spetsig på varje gren.
  • Klipp bort alla sidogrenarna från de tunna smala grenarna.
  • Markera en cirkel, cirka två meter i diameter. Sätt provisoriskt de kraftiga grenarna med spetsiga änden ner längs cirkeln med cirka 40-50 cm mellanrum. Banka ner grenarna med baksidan av yxan så de lutar snett utåt, då får korgen den fina formen.
  • Ställ dig inuti den blivande korgen och börja fläta. När den första grenen i flätan läggs ska den vara på insidan av en av de kraftiga grenarna och läggs sedan utanför, innanför, utanför och så vidare om resten av grenarna. När en ny pinne skarvas på läggs den också på insidan av en av stolparna, då skapas en spänst som håller grenen på plats.
  • Fortsätt att fläta tills korgen blivit lagom hög. Om de smala grenarna tar slut kan arbetet fortsätta en annan dag, men tänk på att en hög med smala grenar inte kan ligga så länge innan de flätas upp eftersom de lätt torkar och tappar sin böjlighet.
  • Klipp av stolparna en bit ovanför flätningens slut.

 

Närbild på flätningen.

När de smala grenarna skarvas läggs starten på insidan av stolpen så att den hålls på plats.

 

Komposten kan varieras i storlek men det är viktigt att antalet stolpar i konstruktionen är ojämnt. De flätade grenarna ska gå på insidan och utsidan om stolpen på vartannat varv, och det uppnås endast om antalet är ojämnt.

 

En kvinna står vid den stora komposten.

Ulla Herlitz använder sina komposter till både trädgårds- och köksavfall men är noga med att täcka köksavfallet så att inte djur krafsar upp det.

 

Gräv ner komposten

Det är bra att starta komposten genom att lägga ett ordentligt lager gräsklipp eller löv i botten. Därefter kan den matas med både trädgårdsavfall och hushållskompost. Ulla är noga med att inte kompostera animaliska matrester för att slippa skadedjur. När hushållskomposten ska tömmas brukar hon lyfta på översta lagret i komposten och tömma hinken där och sedan lägga tillbaka kompostmaterial som ett lock över.

Det brukar ta ungefär tio år för en korg att själv komposteras, berättar Ulla. Då blir så att säga komposten och innehållet ett med varandra.

Visst är komposten magnifikt fin! Den står mellan två lindar i trädgården, på en skuggig plats. Just nu har jag inte rum för en likadan jättekompost i vår egen trädgård, men jag funderar skarpt på att börja bygga en mindre av grenar från till exempel vinbär som skärs bort snart efter att bären skördats.
/Sara Bäckmo

 

11 svar till “En magnifik flätad kompostkorg”

  1. lisa skriver:

    Varför kallar ni era mammor vid namn? Dina barn kallar dig Sara, det låter så speciellt o man reagerar på när så små barn använder tilltalsnamnet och inte mamma, varför? Är det något du vill de ska kalla dig? Formellt låter det. Har reagerat i flera klipp att de säger "Sara". Det är så ovanligt att höra så ställer frågan varför?

  2. Karin skriver:

    He he lite kul kommentar, jag sa nog mamma till min mamma men min granne 5 år säger Barbara om och till sin mamma ? Och det är inget Barbara medvetet eftersträvat på något sätt.

  3. Karin Hilmarch skriver:

    Det ska bli spännande att höra vad som svaras på Lisas fråga. Jag har själv fem barn som alla kallar oss vid förnamn. Den allra främsta orsaken till att det blivit så är nog att vi föräldrar alltid sagt våra namn om varandra i stället för ex "Gå till pappa så knäpper han jackan". Jag känner mig väldig ickeformell och väldigt mycket som mamma ändå. För mig skulle det alltså låta märkligt om min barn sa mamma, trots att jag faktiskt säger mamma och pappa om mina föräldrar.
    Jag tycker för övrigt det är kul att få små inblickar i din, Saras, vardag, som det blir med små citat ur verkligheten.

  4. lisa skriver:

    Karin Hilmark, du har nog svaret där, att ni namnger varandra så tar barnen efter. Det är nog mest troligt. Ja det är verkligen inblickar i Saras liv på många sätt o mycket att reflektera över mot sitt eget. Skulle mina barn kalla mig vid mitt namn skulle jag nog gråta haha det skulle kännas som vi stod milvidder från varann, som om själva namnet o inte mamma skapade ett gap.
    Hoppas Sara svarar?

  5. Mia skriver:

    Konstverk och magnifikt var ordet! Fantastiskt vackert och så inspirerande! Mia

  6. Annika skriver:

    Jag tycker det är gulligt när barnen säger Sara. Skulle tycka om ifall min son kallade mig Annika. 🙂

  7. Therese skriver:

    En sån vill jag också ha!
    Vilken sorts grenar funkar?
    Jag har mycket pil som jag skulle kunna använda, men funkar det? Om jag sticker ner en pilgren i backen så börjar den ju gro..
    Man kanske ska låta dom grövre pinnarna torka innan man bankar ner dom, då kanske man slipper att dom börjar gro? Sedan fläta med färska och sedan vänta tills hela korgen torkat ordentligt innan man börjar fylla..

  8. Patricia skriver:

    Törs man använda hallonkvistar i flätningen?

  9. Viktoria Olausson skriver:

    Lysande ide men kan vara farligt att banka med yxnacken. Ta hellre ett verktyg avsett att banka med.

  10. Rosamarie skriver:

    Ullas korg är magnifik ! Håller fortfarande på med min som snart är klar. 😄

  11. […] leste jeg et innlegg av Sara Bäckmo på hennes blogg Skillnadens Trädgård hvor hun fortalte om sin mammas flettede hagekompostbinge og jeg falt pladask. Så i år har jeg bygget et par stykker. Jeg mistenker at det kommer til å […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *