Hönsen stortrivs i sin vinterboning. December 2014.

Under hösten har jag investerat i ännu en odlingstunnel. Och låtit den bli hönshus.

Att ha hönsen i tunneln är helt suveränt! Djuren är ena riktiga kompostmaskiner. Jag matar dem med köksresterna, värpfoder och kornkross. Tillbaka får jag odlingsmaterial, ägg och kött. Med höns i hushållet känns det som om vårt kretslopp blivit ännu mer väloljat. Jag ser fram emot att utöka hönshållningen!

Tunneln är 18 kvadratmeter stor och här bor just nu 8 dvärgkochin, 2 skånsk blomme och 3 stora kochin. Kochin har jag valt för att de är en lugn ras som passar med barnen. De stora kochin (hönorna väger 3-4,5 kilo) låter sig mycket villigt lyftas upp av barnen och sitter i knät och gosar länge, länge! Till våren skaffar vi en tupp för att kunna kläcka kycklingar för slakt.

Stor, vänlig och gosig kohin.

Vår första egenkläckta höna. Fin och omtyckt!

Hönsens samsas med 3 pallkragar för kompost (hushållskompost, lanthandelns grönsaksskräp och spån från lilla hönshuset), i vilka jag kommer att dra upp plantor under våren, samt ett litet hönshus. Mat, vatten och värmelampa hänger i tunnelns stålstomme. På marken finns enkla pinnar som de kan sitta på.

Marken i tunneln är nu fylld av spån. Jag hämtar i säckar direkt från det lokala sågverket och betalar 10 kronor per säck. Eftersom jag saknar släp har jag åkt en vända per vecka ungefär under hösten och hämtat ett gäng säckar för att fylla på allteftersom. Jag har också vattnat spånet för att försöka få igång en process där hönsskit och spån börjar att komposteras. Då alstras nämligen värme som behövs senare under vintern då det blir kallt. Den processen kallas för att materialet "brinner". Måste anstränga mig lite till dock...

Jag har ingen extra värme i tunneln, förutom en värmelampa. Om det skulle frysa på håller den vattnet frostfritt.

Det lilla hönshuset hade jag planer på att flytta ut för att hönsens skulle få lite mer plats. Men de är så förtjusta i att knö in sig på ovanvåningen då det blir mörkt för att kuckilura, dessutom använder de bottenytan till jordbad och picka grejer i backen, så jag har låtit det stå kvar.

Hönsen tvättar sig i jorden under/i lilla hönshuset. Mycket populärt!

Sedan bilderna togs har hönsen fått ett tjusigt värprede (eftersom de mest skiter i det som finns i lillhuset). Men värprede är inget för det här gänget. De lägger äggen direkt i spånet i lilla huset, två varje dag! Tips på hur jag får dem att använda redena?

Tidigt under hösten hade jag ännu inte fyllt upp med spån i tunneln. Då kändes det väldigt fuktigt och rått där inne. Jag var orolig för att det inte skulle bli bra. Kondensen rann och droppade från överdraget. Men så snart jag fyllt på med spån på marken ändrades känslan. Det är fortfarande en del kondens, men den sugs snabbt upp av spånet (som ju ändå behöver vattnas emellanåt) då den droppar eller rinner ner. Det ser fint ut och hönsen verkar må mycket bra.

Idén till att ha hönsen i tunneln under vintern kommer från Johnna Giljams fina blogg Bondjäntan. (Läs mer om hennes Glädjehus här.) Johnna har grävt ur sitt växthus och har ett mycket tjockt lager spån som brinner under vintern. Det var stört omöjligt för mig att hitta tid att gräva ur min tunnel i höstas, därför blev det ett mellanting. Nästa år hoppas jag kunna gräva ur, om det inte funkar bra nog att göra den här lite enklare varianten.

Jämfört med min vinterodling i den andra tunneln är temperaturen här flera grader varmare, det är dessutom betydligt mindre fukt. Till nästa år ska jag lista ut hur jag kan använda hönsens tunnel för att odla i också under vintern. Kanske så enkelt som att bygga upp högre odlingslådor som varmbänkar längs ena sidan och täcka med enkla kompostnät.
/Sara Bäckmo