Den flätade kanten till vissa bäddar gör trädgården extra vacker.

Just nu är min lilla köksträdgård en liten knopp, som ännu inte slagit ut. Jag anar det vackra, men det dröjer ännu några veckor innan grönskan och alla blommorna fyller ut. Det blir magiskt att göra morgonrundan här i juli och augusti. Hoppas jag.

I lilla köksträdgården på Berghem har jag gjort flera bäddar som ramas in av flätat ris. Det är en enkel lösning för att göra något lite extra, nåt som står ut och ser lite tjusigt ut. Det är helt ärligt inte så praktiskt, men ibland får det komma i andra hand.

Jag har gjort två stora bäddar som ramas in av flätat ris, samt en provisorisk kant till min första bädd i sluttningen.

Läs mer: Min vävda kompost-bädd

Tekniken är densamma som min mamma använder när hon gör sina stora kompostkorgar. Det kan du se i videon nedan.

Gör så här

Det är väldigt enkelt att göra kanterna och det enda som behövs är en ordentlig hög med färskt ris. Det är svårt att använda torkade kvistar till flätningen, eftersom de lätt går av när de böjs om än så lite. Till själva stolparna går det bra att använda torrt ris.

Klipp eller såga stolpar i önskad längd, de ska sitta med cirka x cm mellanrum. Slå ner dessa i den form du tänkt göra din bädd eller kant.

Så här såg slänten ut när jag började mitt projekt.

De små stolparna är nerbankade en bra bit i marken, i en ränna där jag grävt bort gräsmattan.

Klipp bort kraftiga sidoskott från kvistarna du ska väva med. Det är lättare att väva och det blir finare, om du inte har så många kvistar som sticker ut.

Väv med kvistarna mellan stolparna, varannan utanför och varannan innanför, så långt kvistarna räcker. Överlappa där kvisten tar slut och fortsätt med nästa. Låt kvistarna sticka ut i hörnen så länge, både i en rak kant och i en bädd med hörn.

Så här såg sluttningen ut då jag började bygga den flätade kanten i vintras.

Under våren har jag byggt staketet ännu lite högre, men inte kunnat slutföra det då jag saknar kvistar. Det blir när det blir. I framkant ligger en markduk som senare täckts med träflis.

Tryck ner kvistarna efterhand så de packas, om möjligt.

När du vävt så högt som du önskar klipps allt som skjuter ut åt sidorna bort, samt i hörnen.

Konstruktionen blir förvånande stadig, även om stolparna ser lite rangliga ut från början. De hålls på plats av kvistarna som tvinnats emellan.

Det tar lite tid att göra den flätade kanten men är verkligen värt varenda minut.

Här har jag klippt av grenarna hjälpligt i ett hörn. Det är lättare att göra det i efterhand än att klippa av varje kvist för sig.

Runt både bäddar och kant till terrass-bädden har jag träflis. Den ligger på markduk rakt på gräsmattan. Jag har inte grävt bort något. På insidan av den flätade kanten, där jag ska odla, har jag gjort olika lösningar för att täcka gräset (med tidningar och duk) och fyllt upp med material som jag odlar i.

Nu är jag så nöjd med mina flätade inramningar till bäddarna och vill gärna göra fler. Men då måste jag först samla lite ris.

Inte så hållbar

En flätad kant håller en tid, men är förgänglig eftersom materialet efter några år förmultnar. Det passar mig bra, då har jag en möjlighet att göra om och välja annat sedan. Vill du ha något som varar längre får du satsa på andra material, men då försvinner också charmen med kvistarna och den här fina känslan som fås.

Mitt flätade låga staket ovan ligger i framkant på en bädd i en sluttning och kommer att vara belastad med ganska hårt tryck. Jag räknar med att det håller en säsong eller två, sedan måste jag göra en annan lösning.

Jag har inte gjort någon stor ansträngning med att mota bort gräs som växer upp på sina ställen runt flätningen. Efterhand som min köksträdgård blir mer etablerad på platsen har jag möjlighet att rensa bort eller täcka. Just nu går det fint att bara dra bort det som växer upp.

Nu på försommaren ser jag fram emot att plantera fler sommarblommor och grönsaker som kan välla över kanterna och packa in de flätade bäddarna med vacker växtlighet. Grönskan och blommorna kommer att gifta sig så fint med det återbrukade träet från nersågade träd och buskar!
/Sara Bäckmo