Spenat, skördad blad för blad i maj 2014.

Jag odlar över 150 olika sorters grönsaker och varianter av dem. Det gör vår mat otroligt varierad. Och god!

I ett tidigare inlägg hyllade jag rotsellerin, som en av de mest omtyckta och användbara grönsakerna i köksträdgården. Idag fortsätter jag på det temat.

Bladgrönsaker likt spenat, mangold och nyzeeländsk spenat är ganska alldagliga grönsaker. De smakar grönt, gott. Ser inte så mycket ut för världen där de står i landen. Men oj så mycket vi äter!

Räkröra med spenat, lasagne, grön pastasås med ädelost, svampstuvning med spenat i crépes, smörgåsgrönsaker, sallad, pizza, stuvade, gratinerad med musslor, palak paneer och varma mackor. Listan över maträtter vi använder bladgrönsaker till kan göras väldigt lång. Om vi har skördeklara eller mycket i frysen använder vi de här nyttiga bladen många gånger per vecka.

Förra året släppte Livsmedelsverket en analys där näringsinnehållet i en mängd grönsaker mätts. Allra nyttigast visade sig gröna blad vara. Enligt den analys som gjordes innehåller 50 gram färsk spenat till exempel flera dagars behov av vitamin K och upp till 50 procent av det rekommenderade intaget av folsyra, kalium, magnesium, selen samt vitamin A, C och B6. Ingen dålig lista.

Jag odlar spenat tidigt på säsongen. Och sent. Tidigt på året direktsår jag den på stora ytor som jag sedan ska använda till annat. Jag räknar med att spenaten behöver kunna stå på samma plats i 8-12 veckor. Alltså är den utmärkt att så på plats där senare sådd kål ska sättas ut i juni, där tomaterna ska sättas ut efter järnnätterna första veckan i juni eller i odlingslådor där jag ska förså saker och ting på försommaren.

Sent på sommaren eller tidigt på hösten kan jag så spenat till exempel efter vitlök, potatis, vissnade sockerärter, skördade sommarmorötter eller annat.

Spenat behöver cirka 8 veckor på sig för att bli skördeklar.

Mangold och nyzeeländsk spenat försår jag oftast i krukor. Där är de lätta att pyssla om och sedan sätta ut där det finns plats.

Funderar du på att odla någon av de här bladgrönsakerna nästa år så är mitt råd att odla lite mer än du tror dig ha användning för. Det går åt mycket mer än det går att tro!

När plantorna fortfarande är unga skördar jag blad för blad. När det börjar bli dags för slutskörd kapar jag hela plantorna och rensar sedan bort stammar och fula blad.

Det vi inte äter upp direkt fryser jag. Först sköljer jag bladen så att så lite jord finns kvar. Sedan lägger jag bladen i en stor kastrull med kokande vatten och låter koka i 1 minut. Därefter spolar jag i kallt vatten, kramar ur vätskan och fryser. Lagom vikt per förpackning tycker jag är 250 gram. Då räcker det till en omgång lasagne eller sås för vår familj med tre små barn.

Tänk bara på att barn under 1 år inte ska äta flera av de gröna blad vi odlar eftersom de innehåller nitrat som kan vara skadligt för små matslukare. Läs mer på www.slv.se (Livsmedelsverket).

Odla, och ät, mer grönt!
/Sara Bäckmo