Av alla betor jag vintersådde i kruka är det endast ett fåtal som inte gått i blom.

Ett av årets experiment har varit att återigen vinterså rödbetor. Det gjorde jag första gången 2012 och resultatet blev urdåligt. Då sådde jag på friland och i princip ingenting kom upp på våren, min gissning var att sådden mer eller mindre spolades bort av regn och slask. I vintras mötte jag odlare i Göteborg som fått hyggligt resultat av vintersådda rödbetor, så då bestämde jag mig för att prova igen. Fast den här gången genom att så på annat sätt.

Så här såg krukan ut i maj då jag planterade ut betorna på friland.

Sådd i växthus

Jag sådde mina betor (polkabetor) i en stor kruka i tunnelväxthuset under senvintern. Krukan fick stå i tunneln och grodde efterhand. Min ambition var först att låta betorna växa sig skördeklara i krukan. Sen ändrade jag mig. Den 21 maj planterade jag ut betorna, en och en, i min täckodlade huller-om-buller-plantering.

Våren var ganska kall och strax efter planteringen drabbades vi av en sen nattfrost. Betorna gick i blom en efter en under försommaren, ett fåtal växte under sommaren utan att gå i blom. Växterna fyllde ut så fint i planteringen att jag inte hade hjärta att skörda när betorna var rimligt stora. Jag knep endast några normalstora och de var suveränt goda, men merparten fick stå kvar och blev groteskt stora. I september var blomställningen på vissa plantor nästan två meter höga! Inga av betorna som gått i blom gick att äta, de var på tok för träiga.

Jag har funderat lite på om resultatet varit annorlunda om jag låtit betorna växa vidare i kruka i tunnelväxthuset. Vad tror du? Eftersom den sena nattfrosten i maj förstörde trädens blomning och en hel del mer ömtåliga plantor så tror jag att betorna upplevt sin vinter och gått i blom ändå. Det borde varit 3-5 minusgrader i tunnelväxthuset den natten när allting frös, så jag har svårt att tro att just betorna skulle bli skonade, ens med en fiberduk över.

Läs mer: Att frysa rödbetor

De små klustren av betor har delats och varje planta sattes ut för sig i jorden.

En del av polkabetorna från vintersådd i kruka gick inte i blom, ett fåtal, och några av dem hann jag skörda innan de blev för stora. De välvuxna polkabetorna förlorade dock sin fina randning och var inte alls lika snygga som mindre betor.

Sådd på friland

Jag provade också att göra ännu en sådd på friland, den är gången på senvintern istället för på senhösten. Jag var inte helt nöjd med experimentet eftersom det jag vet om betor trots allt talar emot vintersådd. I en av djupbäddarna i trädgårdens varmaste och mest skyddade del sådde jag en vanlig rund beta, jag tror det var i mars.

De flesta fröerna grodde fint några veckor senare och klarade nattfrosten under våren bra, vilket betyder att de överlevde. Extra bevattning och lite täckmaterial gavs för att hjälpa plantorna på traven mot en tidig skörd. I början av sommaren gick nästan alla plantor gick i blom. Som väntat.

Läs mer: Så rödbetor i pluggar

Så här såg merparten av alla vintersådda rödbetor på friland ut. En lång blomstängel skjuter upp från betan.

När betan blommar bildas en kraftig blomstängel, som utvecklas på bekostnad av roten. Roten slutar i princip att växa när blomstängeln utvecklas. Roten blir hård och träig och mycket oangenäm att äta.

Varför blommar de?

Betor hör till växterna som är tvååriga, dit hör till exempel också palsternacka och morot. De växer och bildar en rot år ett, därefter övervintrar de och går i blom för att sätta frö år två. Om de gror tidigt på året och utsätts för en köldperiod så tror växten att en vinter passerat och den gör sig redo att sätta frö. Min erfarenhet är att morot, palsternacka och svartrot klarar vintersådden mycket bra, det är endast i undantagsfall någon bestämmer sig för att gå i blom. Men kanske är just betorna känsligare? Andra, mer erfarna odlare, jag frågat säger att själva fröet inte är känsligt för kyla utan att det är just plantan som hanterar kylan genom att snabbt programmera om sig.

Vanliga rekommendationer för sådd av betor är just att de helst ska sås i uppvärmd jord, för att minska risken för att plantorna börjar blomma.

Så här fina vill man ha sina betor! Dessa såddes i pluggbrätte i maj och planterades ut på samma växtplats som de vintersådda rödbetorna, där jag tagit bort de som gått i blom.

Min sammanfattning

Vintersådd av betor funkar kanon, fröerna tål att ligga i kall jord och gror fint året därpå. Men om du odlar i delar av landet där temperaturerna varierar stort på våren och därtill skulle vilja ha betor att skörda, ja då ska du nog hellre satsa på vårsådd. Är du ute efter smarrig blast är å andra sidan vintersådd kanon.

Undantag finns förstås. I delar av landet är risken för frost på senvåren inte lika stor som i norra Sverige eller vissa köldhål söderut. Där kan jag tänka mig att vintersådd av betor kan ge mycket bättre resultat än hos mig (zon 3, Småland). Och så har ju varje år sina egenheter. Ett år funkar det kanske, och ett annat inte, det kan vara svårt att säga något generellt. Just nu tycker jag att vintersådd av betor gav alldeles för dåligt resultat ännu en gång, så det får gå några år till innan jag provar på nytt. För mig räcker det inte att bara en liten del av sådden lyckas för att det ska vara värt det, inte i det här fallet.

Har du lyckats med vintersådd av betor? Har du något knep?
/Sara Bäckmo