Vintersådd spenat gjorde succé
I vintras såddes det spenat i täpporna. Odlare i hela norden experimenterade för glatta livet – och fick i gengäld den tidigaste skörden. Läs om spenatupproret här!
Trädgårdsarbete utanför ramarna kan provocera. Vid ett föredrag 2017 berättade jag om den stora nyttan med att så vissa grönsaker, som spenat, redan på vintern. Tidig sådd ger tidig skörd, hävdade jag. I publiken satt en erkänd trädgårdsexpert som i frågestunden helt avfärdade mina erfarenheter av vintersådd. ”Sånt där kan ni hålla på med som bor i söder, här har vi ju snö”, sa hen. Sedan följde en lång och inte särskilt trevlig diskussion om vintersådd, där jag stod på mig och också fick medhåll från publiken. Jo, det är stor nytta med att så på vintern, också för de som bor i kyligare delar av landet.
Vintersådd av spenat i mitt tunnelväxthus ger väldigt fin skörd under våren. Här tillsammans med ett blommande nektarinträd.
I februari 2017 drog jag igång #spenatupproret på sociala medier. Jag ville sammanställa en lista med erfarenheter kring vintersådd spenat och resultat av sådd i kall jord.
Gängse odlingsråd
Innan jag berättar mer om resultaten av #spenatupproret vill jag först fräscha upp minnet kring gängse odlingsråd om spenat, alltså råd som till vardags möter oss i anvisningar från fröfirmor.
En ganska vanlig så-anvisning säger att sådden bör göras när jorden reder sig (alltså när jorden är möjlig att kratta jämn utan att det bildas klumpar). Vanligtvis är detta från och med april. Vissa rekommendationer anger också specifikt april-juni som lämplig såtid.
En del fröfirmor skriver att sådden bör göras på friland, si eller så djupt i jorden och på si eller så stort avstånd från andra plantor eller rader. Det är ganska detaljerat. För den som är alldeles ny odlare, eller odlat många år men inte känner sig så experimentlysten, lämnar beskrivningarna inget utrymme till utsvävningar. De allra flesta odlar spenat efter fröpåsarnas anvisningar.
VARFÖR VINTERSÅ SPENAT?
Spenatfrön tål att ligga i kall, till och med frusen, jord. När fröerna avgör att jorden är perfekt varm och fuktig då gror de. Oftast inträffar grodden tidigare vid vintersådd än om vi odlare försöker att så lagom tidigt på våren. En tidig sådd gror tidigt och ger också tidig skörd. Det är den stora nyttan!
Pallkragar och odlingsram har ställts över en bädd på friland. Dessa är perfekta att odla spenat i från sådd på vintern.
Resultatet blir ganska klent oavsett var i landet vi odlar, när vi följer beskrivningarna. Spenat är en grönsak som växer bäst när dagsljuset inte är så massivt, därför sår jag själv aldrig senare än april på våren oavsett vad som står på fröpåsen. Bäst resultat får jag vid sådd i januari-februari. Vid sen sådd i april-juni börjar spenaten att blomma hos mig, innan bladverket hunnit växa till sig.
Många som odlar spenat tröttnar på dåligt resultat, skyller på dåliga fröer, kass jord eller helt enkelt bara en krånglig grönsak. Men istället är det tiden för sådd som är fel. Vintersådden ger den absolut bästa skörden i min trädgård, odlingszon 3. Då kan jag skörda många kilo från en enda bädd och med lätthet vara helt självförsörjande på spenatblad under hela året.
Vad vi gjorde
Uppmaningen förra vintern till odlare över hela Sverige och intilliggande länder, var att så spenat under vintern och sedan kommentera ett Facebook- eller blogginlägg med uppgifter om hur sådden gjorts, när det grodde och när skörden kunde börja.
Deltagarnas sådder gjordes på olika ställen och vid olika tillfällen. Många sådde direkt utomhus i en pallkrage, utan särskilt skydd över sådden. Andra sådde i plastbackar med lock utomhus och en del utnyttjade ytor i växthus och tunnelväxthus. Sådderna gjordes mestadels mellan januari-mars beroende på var i landet trädgården var belägen.
Min uppfattning är att de flesta som deltog i #spenatupproret aldrig provat att så spenat mitt i vintern. Det sågs som ett experiment och en del skrev också tydligt att de aldrig tänkt tanken tidigare att så något mitt i vintern. Det var spännande och om jag ska vara helt ärlig tror jag att många som deltog inte trodde på särskilt häftigt resultat.
Den sådd jag själv gjorde till #spenatupproret var en sex meter lång och en meter bred bädd på friland. Här såddes tidigt i februari spenat genom bredsådd, där fröerna bara ströddes ut över jorden och på enklaste möjliga sätt krafsades ner. Fröerna grodde i mars och i mitten av maj skördade jag fyra kilo totalt och stoppade i frysen.
Bild från april 2019. Spenaten som växer i krukor och odlingsbäddar är sådd på vintern och har gett fin skörd i flera veckor.
Spenatbladen skördas tidigt på våren och sedan kan krukorna planteras med andra växter.
Exempel på resultat zon för zon
Zon 1 – Kalmar
Sådd: mitten av januari i tunnelväxthus
Grodd: mitten av februari
Skörd: mitten av april
Zon 2 – Huskvarna
Sådd: mitten av februari i plastback utomhus
Grodd: mitten av mars
Skörd: början av april
Zon 3 – Frändefors
Sådd: 28 februari i pallkrage ute utan lock eller fiberduk
Grodd: mars
Skörd: 17 april
Zon 4 – Krylbo
Sådd: 15 februari i pallkrage med lock
Grodd: 28 mars
Skörd: 30 april
Zon 5 – Ödestugu
Sådd: början av februari i pallkrage med lock
Grodd: mars
Skörd: 7 april
Zon 6 – Luleå
Sådd: 6 april i snöbegravd pallkrage
Grodd: 20 april
Skörd: maj
Zon 7 – Stensele
Sådd: 16 mars i pallkrage med lock i 40 cm snö
Grodd: 14 april
Skörd: 26 maj
Zon 8 – Vällviken
Sådd: början av februari i tunnelväxthus
Grodd: mitten av mars
Skörd: slutet av april
Resultaten skiljer sig mycket åt och det beror förstås på att förutsättningarna varierat i klimat och växtplatser, som odlingsplatsens placering, fukt i jorden, sortval, skydd och så vidare. Men ändå, sådderna har gjorts vid tidpunkter då vi vanligen inte tänker oss att det är möjligt att odla. Skördarna ser ut att ha varit fantastiska och jag kan inte annat än tycka att odlingsråden för en av våra mest användbara grönsaker är aningen missvisande och borde justeras.
Här är några röster från odlare som varit med i #spenatupproret.
Agneta i Stensele, odlingszon 7: I mitten på februari skottades snön bort över en pallkrage, det var vinter så jorden var frusen. Drivbänk lades på. Vid sådd den 16 mars var de översta 10 cm jord tinad, jorden var fuktig. Jag sådde och drivbänken behålls på. Den 14 april grodde spenaten, ute var det fortfarande vinter med 40 cm snö runt pallkragen och minus 4 grader. Drivbänken behölls på. Den 26 maj var det midnattssol och ljust dygnet runt sedan några veckor. Första skörden gjordes eftersom spenaten var på väg att blomma. Jag klippte bara ner plantorna och kunde på så vis fortsätta att skörda två veckor senare när plantorna vuxit upp på nytt.
Karin i Vattholma, odlingszon 4: Nästa år blir vintersådden definitivt större. Det gäller bara att ha tillräckligt med ”frilandsjord” på påse att så i, för jorden i ute bäddarna var frusen.
Lena i Lindås, odlingszon 3-4: Slutskördat den 6 maj och har aldrig någonsin haft så fin spenat. Tidigare har den bara gett några små klena blad och sedan gått i blom eftersom jag har läst och följt instruktionen på fröpåsen. Tack för detta fantastiska råd!
Eva i Krylbo, odlingszon 4: Jag lade 1 decimeter jord ovanpå den helt frusna jorden i pallkragen, sådde, lade på snö och täckte med glas. Jag har skördat dagsbehov i 3 veckor och nu vräker det fram fina frodiga blad.
Sofia i Österbotten, Finland, finsk odlingszon 4: Jag sådde en pallkrage spenat i mitt växthus. I maj har jag hela växthuset fullt med vintersådder som är skördeklara. På friland har det knappt gått att börja skörda än.
Hanna-Maria i Norrköping, odlingszon 2: Aldrig lyckats få bra skörd av spenat förrän nu när jag sått i början av februari. Har haft kanalplast över, skördar nästan dagligen från samma plantor, enorma blad, ungarna älskar den! Första dottern gjorde när hon kom hem från skolan idag var att gå och plocka några blad.
Enkelt att vinterså spenat
Nu är det vinter igen och det vore så roligt om du som ännu inte testat att vinterså spenat vill prova. Med största sannolikhet kommer du att kunna skörda riktigt goda och spänstiga spenatblad väldigt tidigt på våren.
Sådden är enkel: Iordningställ en pallkrage med jord, befintlig eller genom att fylla på några centimeter med tinad jord från påse eller annan växtplats. Strössla ut spenatfrön över ytan och krafsa ner i jorden, eller så i rader. Platta till och fukta jorden med snö eller vatten.
Den största nyttan med att så spenat under vintern är förstås den tidiga skörden. Innan vårens övriga godsaker hunnit bli färdiga kan spenatbladen användas i både matlagning, sallader, som smörgåsgrönsaker och utfyllnad i det mesta. Det är otroligt roligt att starta säsongen så tidigt med egenodlade grönsaker. Och min personliga åsikt är att den tidigaste skörden sätter tonen för resten av året; den väcker viljan att odla ännu mer!
Text och foto: Sara Bäckmo
SKYDDA FÖR EXTRA TIDIG SKÖRD
Lägg till exempel en fiberduk eller ett plastlock över sådden. Då skapas ett mikroklimat där spenatfröna kan gro extra tidigt i den skyddade miljön. De skadas inte av en köldknäpp utan vänjer sig vid temperaturväxlingarna.
BRA SORTVAL
Min favoritsort heter ’Medania’ och det var flera i förra vinterns #spenatuppror som sådde den sorten med gott resultat. ’Monopa’ och ’Viking’ nämns också bland de lyckade sorterna och de har funkat fint i mina vinterodlingar också. Min erfarenhet är att de flesta sorter gror fint även om de legat i kall jord, men att vissa sorter växer bättre än andra i kyligt väder. ’Mediania’ är en av dem. ’Monopa’ gav tidigast skörd i ett experiment jag gjort tidigare.
19. december 2021
