Ett år med tunnelseende: November
En plats att glömma en tid, en grogrund med potential eller ett vinterförråd av grönt? Tunnelväxthuset i november är lite av allt, men det är kanske i tanken det är som mest inspirerande?
När jag tar månadens bild i tunnelväxthuset tänker jag att en av fördelarna med november trots allt är att det är i princip lika för alla. Det kan vara lite kallare hos vissa och varmare hos andra, men i det stora hela är det lika dassigt och visset och segt för de flesta. Här är inget undantag. Även om jag lyckats göra mitt stora höst-röj nästan helt klart ser det inte mer inspirerande ut för det. Men den bristande flärden till trots; jag känner ändå att jag är i startgroparna och om några dagar är det dags för mig att göra de första vintersådderna här i tunnelväxthuset.
Tunnelväxthuset i november är en ganska tråkig plats - med stor potential inför våren.
Ända sedan min förra rapport, i oktober, har det varit plusgrader ute och i växthuset. Ibland när jag skriver om höst i trädgården refererar jag till osäkerheten som finns i hur vädret blir och vilken tillgång det kan vara. Vinterläge redan i början av oktober gör onekligen säsongen kortare, medan en varm höst skapar andra möjligheter till att förlänga skördetiden. När det är varmt ute kan också grönsaker växa ytterligare, även om bristen på ljus är tydlig. Vintersallat har vuxit bäst på senhösten i år, trots vittnesmål från rapporter hit och rapporter dit om hur det omöjligen kan växa vid den här tiden. Det har varit fint att se. Här i tunneln har jag tre växtplatser med vintersallat och jag längtar efter att börja äta den!
