Det färdiga pluggbrättet ställs i en back och står utomhus en tid för att fuktas av regn eller snö.

Vintersådd handlar ju om att så grönsaker mitt i vintern, när det är kallt. Jag väljer grönsaker vars frön tål att ligga i kall, till och med frusen, jord. När jorden värmts upp lagom har fröet hunnit förbereda sig för att gro. Och då går det fort. Grönsaker som vintersås blir ofta knubbiga och fina med bra försvar mot kyliga dagar, ja så länge jag valt rätt grönsaker förstås. Kål är en favorit bland vintersådderna!

Numera är det bara två kålsådder som jag gör inomhus. I januari-februari sår jag fem frön av savoykål 'Vorbote 3' och en lika många av en snabbväxande spetskål. De ska planteras ut i tunnelväxthus i mars för att ge skörd i april-maj (läs om det i Kålskörd i maj). Alla annan kål sår jag utomhus på kalla växtplatser. Och vintersådden har startat nu.

Många sorter i ett pluggbrätte
Den här sådden är gjord i ett pluggbrätte - ett slags brätte med många små sammansatta celler. Hela brättet består av 150 celler och i varje cell ryms en liten del jord. Jag använder vanlig plantjord eller kompostjord till sådden. I princip kan alla växter som sås direkt i landen sås i vanlig plantjord. Den är billigare än såjord. Sålla den om den innehåller stora partiklar.

Sådden är enkel. Jag fyller upp jord, petar ett litet hål, lägger ner fröet - ett frö i varje cell, fyller upp med mer jord. I vanlig ordning gör jag ett seriöst försök att hålla ordning på de fjorton sorterna med tydliga etiketter.

Sorterna i det här brättet är:

Blomsterkål 'Petit Posy'
Sommarkål 'Durham Early'
Spetskål 'Filderkraut'
Vintersavoy 'January King'
Rödkål för vinterskörd 'Amager 304'
Vitkål för vinterskörd 'Amager halvhög'
Broccolo 'Veronica'
Spetskål 'Express'
Röd spetskål 'Kalibos'
Svartkål 'Jagalla Nero'
Brysselkål 'Red Rubine'
Vitkål för vinterskörd 'Noelle' F1
Savoykål 'Violacea di Verona'
Majrova 'Guldboll' (två rader)

Läs gärna tidigare inlägg om vintersådd kål: Knubbigt och frodigt i vintersådden.

Nu står kål-brättet tillsammans med övriga vintersådder i tunnelväxthuset, upphissade i taket. En perfekt plats för sådder som jag inte behöver titta till så ofta. Emellanåt lassar jag på lite snö så att inte byttorna torkar ut.

Sådd för kalla temperaturer
Det som händer efter sådden är intressant. För istället för att bära in brättet och låta det stå och gro inomhus, så låter jag det stå - utomhus! Jepp, du läste rätt.

För att vattna sådden låter jag den stå utomhus och fånga upp lite fukt i form av regn eller snö. Om det skulle komma hårt regn ser jag till att lägga något över så att inte sådden förstörs när vatten piskar ner i jorden och får den att skvätta ut.

När sådden är fuktig eller har ett täcke av snö bär jag in den i tunnelväxthuset. Här får den stå och trängas bland övriga vintersådder. Det är ont om plats så jag brukar hissa upp ett lock till en pallkrage i taket för extra plats till sådder, sådderna står ovanpå det.

Nu får sådden stå här till dess de gror. Det brukar bli i början av mars. Då är det dags att plantera om kålen i egna krukor för att efter ytterligare några veckor komma ut på sina växtplatser på friland. Otroligt smidigt. Inga plantor inomhus.

Bild från april 2016, vintersådd kål i pluggbrätte. Här är olika sorters grönkål.

När plantorna gror och växer i tunnelväxthus är det noga att redan på förhand avgöra så att det finns plats för alla plantor när de senare är omskolade. I april kan det fortfarande vara för kallt för både grönsaker och sommarblommor att sättas ut, de måste alltså stå kvar skyddat i växthus. Men detta gäller bara om de grott i skyddad miljö.

Funkar också utan växthus
Ett alternativ som är toppen för dig som inte har växthus, eller inte har så mycket plats i växthus för alla hundratals plantor som du vill ha, är att låta vintersådden stå kvar utomhus, eller ännu hellre sätta den i en pallkrage med skydd av plastlock eller fiberduk. Här blir det en lagom skyddad miljö där fröerna gror något senare än i växthus. När de blivit stora nog att hantera och skola om har det blivit lagom utomhustemperatur och kålplantorna kan växa vidare där.

En viktig sak att tänka på med kålen är dock att de helst ska täckas med nät från de att de är små. Jag slarvar ibland, men då får jag också räkna med problem. Kålflugor, kålmal och kålfjäril kan ställa till besvär som i rask takt minimerar skörden.

På det här sättet kan jag odla upp massor av kål, många sorter och många plantor som räcker under en stor del av året. Jag kan använda det värdefulla utrymmet inomhus till särskilt krävande växter och får under våren utmärkt läckra kålplantor att fylla odlingen med.

Leta fram dina kålfrön och gör ett test du med!

Så här fina är kålpantorna i maj. Vintersådden ger robusta plantor som inte är det minsta rangliga.

Varför inte inomhus?
Avslutningsvis. Varför sår jag bara inte alla kålfrön och låter de gro som vanligt inomhus? Oavsett när på året 150 kålplantor sås så är det alldeles för många för att ha inne i vårt hus. De växer snabbt, kräver mycket ljus så här tidigt på året. Inte hållbart.

Om jag kunde driva upp dem inomhus så är det ändå alldeles för tidigt. En kålplanta är stor nog att komma ut i landet när den är cirka 8 veckor gammal. Det är då i mars ungefär. Då är det fortfarande risk för vinterväder i zon tre, det är antagligen minusgrader till och från och snö. I tunnelväxthuset däremot är det härlig vårstämning. Men eftersom jag inte har plats att plantera ut 150 åttaveckorsplantor där, och inte heller ork att äta upp 150 plantor med start i maj, så är det helt enkelt en dålig idé.

Genom att odla bara några enstaka plantor inomhus för tunnelodling och kombinera med en maffig vintersådd, får jag njuta av den allra tidigaste kålen i april-maj samtidigt som jag har en stort palett av olika kålsorter att skörda från maj-juni på friland.

Läs gärna mer om vintersådd i mina artiklar för medlemmar på sarabackmo.se: Våga vinterså grönsaker. 

Lycka till!
/Sara Bäckmo