Vintersådden av tomat har ställts under en stort omkullvält träd.

Förhoppningarna är inte särskilt höga, men jag kan ändå inte låta bli att göra nya försök. För tänk om... Jag har tidigare skrivit om mina försök att vinterså tomater och några slutsatser efter dem, läs gärna Vintersådd av tomater. Egentligen vet jag inte om det gör mig klokare inför det här försöket. Fast visst, några saker jag gjort eller inte gjort tidigare ligger till grund för årets sådd.

Jag har bestämt mig för att gå all in med vintersådd tomat 2018 och ska skriva flera inlägg om vad jag har på gång. Jag planerar också flera videos, likt serien om blåbärssticklingarna som du kunde följa hela 2017. Bland annat ska du få läsa om alla sorter som jag använder. Flera bifogade många roliga emojis som reaktion på gårdagens instabil där jag sorterade ut 48 sorter till nästa del av experimentet... Ja, det är galet många sorter, men why not!?!

Del 1 - Simulerad frilands-sådd ute

Jag sår tre sorter i det här experimentet:
'Sub Arctic Plenty' - en kompakt busktomat som ger mycket tidig skörd på friland och är vald för att den är ok med svalare växtplats.
'Pantano Pomodoro' - En gammal kulturarvssort från Rom, stor tomat, som jag råkade ha väldigt mycket frön av och kunde avvara.
'Sweetbaby' - Uppskattad körsbärstomat, vald för att fröpåsen är helt ny och grobarheten förhoppningsvis är mycket god.

Som du ser på bilden nedan har jag sått massor av frön i varje kruka. Varför då? Den här vintersådden vill jag göra på ungefär samma sätt som om tomater självsått sig på friland. Tänk dig en hel tomat som dråsar ner i backen och blir kvar där höst och vinter. Det är inte så många som gror kanske på varje ställe, men hur blir det i de här krukorna? Hur många procent gror och överlever?

Förutom att så många i varje kruka har jag sått otroligt slarvigt. Bara lagt fröerna på jordytan och petat lite med fingret och tryckt till. Ungefär så som det kanske skulle vara på friland.

Sådden är gjord ytligt och jag har noga skrivit på lapparna vad sådden innehåller.

I år ska jag alltså inte fjäska med tomaterna under vintern. Jag ska försöka efterlikna självsådden också när det gäller miljön. Krukorna ska få stå utomhus, på en bädd längs södersidan där jag sett att andra självsådda tomatfrön grott fint. Jag ska försöka hålla koll så att inte jorden torkar ut men i övrigt inte pyssla med dem förrän till våren.

Tidigare har jag haft mina vintersådder i växthus, där plantorna lockats att gro redan i april. De små plantorna fixar inte en sen köldknäpp och dör. Min tanke är att jag kanske plockar in krukorna i växthuset först i april och då försöker hitta på en liten kuvös eller så som de kan få bo i. Vi får se.

Tilläggas bör att jag odlar i zon 3. Om senvintern blir sådär kall som den var förra året är det svårt för känsliga växter som gror i tunnelväxthuset. Det är en balansgång. I tunnelväxthuset kan det nämligen vara plus 20 grader från februari. Det gror tidigt. Men tunnelväxthuset är inte skyddat från kalla temperaturera. Blir det en köldknäpp med minus 20 grader ute, så är det minst minus 15 nattetid i tunneln. Då ryker de ömtåligaste plantorna, och dit hör tomater. I mildare växtzoner är oftast inte knäpparna så hårda på vårkanten, medan det i zon 4 och uppåt är vinterväder ännu längre. Hu, det är så många saker att ta hänsyn till.

I snö ser allt fortfarande så fint ut men när snön smälter får vi se vad som händer.

Bilderna är tagna när vi fortfarande hade snö. Snön på är för att vattna sådden. Jag har ställt krukorna under trädet för att de inte ska piskas av allt för mycket regn framöver. Eventuellt behöver jag skydda dem mer eller hjälpa till lite med vattningen så de inte torkar ut.

Jag vet att flera av er som läser Skillnadens provat liknande och fått bra resultat, vi får se hur det går för mig. Det jag tycker är svårast med vintersådd av tomater är att det verkar klurigt att få skörd lika tidigt som på inomhus-sådda plantor. Eftersom jag dessutom odlar så mycket tomater ute på friland, där de växer något långsammare, har jag ännu en faktor att ta hänsyn till.

Den största nyttan med en vintersådd skulle jag ha om jag kunde så nästan alla tomater utomhus. Det skulle behöva bli så många plantor bara. Men när jag sorterade mina fröer igår och såg hur många fina tomatsorter jag skulle vilja odla bestämde jag mig för att också göra ett nytt försök i tunnelväxthuset och då odla i ett tråg som jag lätt kan bära med mig in eller skydda när eller om det blir kallt. Det svåraste momentet för mig är just att komma ihåg att bära in - eller att få min man att komma ihåg att bära in när jag är bortrest. Men skam den som ger sig. Det kan ju funka i år!

I februari är jag förresten gäst i Bondjäntans tomatblogg och delar tankar om min tomatodling där. Läs gärna mer på Bondjäntans tomater.
/Sara Bäckmo