När jag sitter och skriver ett inlägg om fröer jag precis köpt till min vinterodling slår det mig att jag nog aldrig skrivit ett inlägg där jag förklarar begreppet vinterodling. Så nu gör jag det. Få saker på bloggen får så många frågor som just det ganska enkla i att odla grönsaker att skörda under senhöst, vinter och tidig vår så jag tror det finns en och annan som vill veta mer.

Brist på ljus
Vintertid är det mycket få grönsaker som växer i Sverige. Vi har för lite dagsljus och det är det, snarare än kallt klimat, som gör att plantor har svårt att växa. Jag har själv sett hur morötter i en varm och härlig varmbänk stått och stampat sig igenom december och januari utan att växa en centimeter. Dessbättre finns det gott om grönsaker som tål kyla. Om jag väljer rätt grönsaker kan jag ha de köldtåliga växterna ståendes under vintern, för skörd eller i väntan på senare tillväxt och skörd.

På friland står vintersallat/machesallat under ett täcke snö. Den är mycket tålig.

Både för friland och växthus
Jag vinterodlar både på friland och i tunnelväxthus. På friland kan jag till exempel låta köldtåliga (alltså härdiga) grönsaker som grönkål, purpurkål, jordärtskockor, vintersallat, spenat, vintermorötter och palsternackor stå kvar i backen för att skördas när vädret tillåter. Och i tunnelväxthus kan jag odla grönsaker aningen mer skyddat, till exempel de som nämnts ovan men också sallat och vinterportulak.

Grönsaker som ska odlas i till exempel tunnelväxthus för att ätas under senhöst och vinter behöver odlas fram nu under sensommar och tidig höst för att bli skördeklara innan ljuset dippar och tillväxten avstannar. Flera av de grönsakerna sår jag nu i augusti, men också tidigare i juli.

Jag odlar vintersallat både på friland och i tunnelväxthuset. Underbart god. Bilden är tagen i januari.

Sallat för övervintring
En del av min vinterodling innebär också att jag försöker övervintra mindre plantor i tunnelväxthus. De står skyddade i till exempel kallbänk med extra fiberväv i tunnelväxthuset under vintern och när ljuset kommer åter i februari börjar de mirakulöst nog att växa. Mycket tidigt på våren kan vi skörda gröna blad, långt innan vårens sådder ger skörd.

En femåring påkommen med att tjuväta av övervintrad spenat i tunnelväxthuset tidigt i mars.

Varmbänken möter våren
En sista del i vinterodlingen är förstås varmbänken. En varmbänk är en stor odlingshög som byggs upp av gödsel och till exempel halm eller löv. Det blir som en stor kompost. Och när nedbrytningen i högen börjar utvecklas värme som jag kan använda för att odla på. Se klippet nedan. Varmbänken ger också skörd mycket tidigt på våren och är en stor resurs för ett hushåll som vill skörda så mycket som möjligt hemma.

Lön för mödan
Så, när du läser på bloggen eller ser bilder och klipp på Instagram och YouTube om hur jag sår och planterar i slutet på sommaren så är det inte för att jag blivit galen. Jag har helt enkelt hittat ett sätt att odla mat också under vintern. Och det är helt fantastiskt! Genom att odla mycket bladgrönt för vinterskörd kan vi komplettera med det vi har lagrat på olika sätt och vara mer eller mindre självförsörjande på grönt under hela vintern. Vintern 2015-2016 köpte vi endast lite gurka och paprika till barnens smörgåsar - allt annat fanns från vår trädgård.

Vill du se mer om hur jag vinterodlat tidigare år kan du se klipp om det på YouTube i spellistan Vinterodling. Det finns också en kategori här på bloggen som heter Vinterodling där jag samlat alla inlägg som berör ämnet.
/Sara Bäckmo