Nu har vi bara enstaka knölar kvar från förra årets skörd av potatis. De hade varit betydligt fler om inte en del av den lagrade potatisen frös sönder till en kletig gegga i framhallen. Men så blev det. Vi klarar oss några veckor till på andra rotsaker, som palsternackor, morötter och jordärtskockor. Men i slutet av maj räknar jag med att vi börjar skörda färska potatisar och dit är det inte så långt.

För en månad sedan började jag att rota potatis (läs: I mars rotar jag potatis till små plantor) för att ge knölarna ett ordentligt försprång. Med både rötter och blast växer de till sig i rask takt då de väl kommer i jorden. I runda slängar brukar det sägas att tidig potatis är skördeklar tre månader efter det att den kommit i jord och om jag då lagt den på jord redan i början av mars kan jag sikta på skörd i slutet av maj.

Jag har några små, små knölar av den tidiga sorten Dunluce från förra årets skörd. De har legat på jord nu i fyra veckor och blivit fina små plantor med rötter och, lite för lång, blast. Om blasten är störigt lång brukar jag toppa den, har inte sett att det påverkat resultatet av potatisskörden särskilt. Nu har jag satt potatisen i en varm och mysig frigolitlåda som får stå i tunnelväxthus och växa till sig. Det går lika bra att sätta knölarna en och en i en hink eller annan bytta, men jag tycker lådan är praktiskt för då får jag plats med mycket på liten yta.

Jag har lagt ett lager kompostjord i botten av lådan och den rotade potatisen på den.

Därefter har jag varvat ihopkrattat trädgårdsskräp och mer kompostjord till dess hela lådan är fylld. Nu sticker bara blasten upp. Potatis sätter nya rötter längs stjälkarna och därför gör det inget om en del av blasten planteras ner i lådan.

En del av de små sättpotatisarna har på väldigt kort tid hunnit utveckla små, små potatisar. På växtplatsen där det finns gott om lucker jord och kompostmaterial växer de vidare och blir mat inom några veckor.

Sedan har jag förstås vattnat igenom materialet så det är fuktigt och fint innan lådan lyftes på plats i tunnelväxthuset. I tunneln är det plusgrader dygnet runt nu, men skulle det mot förmodan komma en köldknäpp kan jag enkelt lägga över en fiberduk som extra skydd. Om blasten fryser sönder för mycket tar det tid för plantan att återhämta sig, vilket gör att skörden blir senare än jag önskar. Den som odlar potatis i hinkar kan lätt flytta in dessa om det väntas kallväder.

Jag är noga med att inte ställa hink- eller lådodlad potatis på samma plats där jag har tomatplantor. Förr eller senare får potatisen potatisbladmögel (bilder på hur det ser ut finns i inlägget Bladmögel på potatisen) och eftersom potatis och tomat är släkt sprids det lätt också till tomaterna. Eftersom jag har två tunnelväxthus låter jag potatisen bo i den ena och tomaterna i den andra.

När det börjar bli tid att skörda vittjar jag lådan enkelt genom att krafsa upp de potatisar som behövs till måltiden ur lådan. Jag gör det så försiktigt som möjligt så att plantorn kan växa vidare och producera fler knölar. Det blir som en liten potatisfabrik.

Utöver frigolitlådan har jag också satt ut rotad sättpotatis i två pallkragar i ett tunnelväxthus. Den tidiga sorten Timo växer nu i fint skydd av både tunnel och ett lager halm och jag förväntar mig skörd i slutet av maj också från de plantorna.

Jag odlar i zon 3 i Småland och fick fin och efterlängtad potatisskörd på det här viset förra året. I maj. Se bilder från den skörden här.
/Sara Bäckmo