Av många grönsaker finns både höga och låga sorter att välja mellan, som till exempel bönor, ärter, tomater och paprika. En del höga sorter ger riktigt stora skördar eftersom de fortsätter att producera i takt med att plantan växer uppåt. Ju mer som skördas desto mer producera plantan. Väldigt fiffigt. En hög planta kräver egentligen inget särskilt jämfört med en lägre planta, annat än  bättre koll på uppbindning. En kraschad planta kan vara lika med en totalförstörd planta och då blir skörden noll.

Dålig uppbindning ger dåligt humör
Jag är dålig på att binda upp saker, för att inte säga urdålig. Även om jag rör mig mycket i köksträdgården och alltid ser vad som behöver göras så kommer ofta något emellan och så glöms det bort. Eller så gör jag det i alla hast lite halvhjärtat och ger ett alldeles för lågt stöd så att växten inte kan klättra så högt den behöver och istället lägger sig över annat. Och så blir det pannkaka. Och så blir jag jättebesviken. Och arg.

I år har jag ingen lust att se pannkakor i köksträdgården. Jag vill knalla omkring här med liten på armen och vara glad. Så jag går all in för låga sorter i år.

Sedan tidigare har jag för vana att bara odla låga bönor och ärter, förutom en och annan sockerärt som fått slingra sig i något. Jag gillar de kompakta plantorna som blir sådär 60 centimeter höga och är fullpepprade med lättskördade ärter, gärna små, små gröna saker som nästan smälter i munnen. Och de låga busk-varianteran av bönor är så lättodlade att jag aldrig ens behöver tänka på att peta ner stöd till dem. De klarar sig själv helt. Eftersom växtföljden hela tiden gör att köksträdgården ändrar karaktär från år till år har jag inga fasta klätterstöd och då är de låga sorterna jättesmidiga att jobba med.

Flera av busktomaterna ger små tomater, men det finns också större sorter. Marmande VF är till exempel en låg bifftomat.

Storsatsning på buskiga tomater
Under vintern har jag köpt på mig i princip hela Runåbergs sortiment av låga tomater och tillsammans med de sorter jag haft sedan tidigare blir det ett helt gäng:

Whippersnapper
Tiny Tim
Gartenperle
Mexikansk vildtomat
Norderås Busk
Ida Gold
Sub-Arctic Plenty
Koralik
Marmande FV (bifftomat)
Taxi

Har jag missat någon busktomat du absolut tycker jag ska odla?

Bäddarna ligger med kortändarna i läge norr-söder. Jag har valt att lägga de samplanterade bäddarna av tomat och majs bredvid varandra, även om det varit snyggare med varannan bädd blommor, varannan bädd majs. Men majsen vill stå ganska tätt för att öka chanserna till bra pollinering, så det får bli så här.

Ett helt kvarter till tomater
Jag har fyra bäddar, nästan sex meter långa, i ett av frilandskvarteren som jag tänker odla med busktomater. De låga sorterna kan behöva enklare stöd under kvistarna men inga större projekt. Dessutom behöver busktomaterna inte tjyvas, vilket spar mig en del arbete med.  En tomatplanta tjyvas vanligen genom att de små nya grenarna som växer ut i bladveckan nyps bort, då blir plantorna kraftiga och fina och har nog med energi att sätta fina tomater. Men buskvarianterna tjyvas oftast inte, däremot brukar jag ibland skaka om plantorna lite så de pollineras bra.

Tomatbäddarna är cirka en meter breda och jag tänkte faktiskt plantera så lyxigt i år att det bara blir en tomatplanta i mitten av bädden, med massa yta att breda ut sig på. Eftersom tomatplantorna är låga kommer de att samplanteras med majs. Då blir tomaterna en slags marktäckare, med majsen på höjden. Både majs och tomater lär trivas tillsammans med bönor så för den som vill effektivisera platsen ytterligare kanske den kombon är något att satsa på.

Den fina och lagringsdugliga tomaten Principe Borghese ska också odlas i tunnelväxthuset, tillsammans med Peter den hållbare som också är en så kallad evighetstomat med fina lagringsmöjligheter.

Plantorna drar jag upp först i mars, i små pluggboxar som tar minimalt med utrymme under extraljuset inomhus. Då slipper jag ha en stor mängd stora plantor att sköta om under lång tid inne, när det är hektiskt med nyfödd och allt annat som ska göras i trädgården då. Jag kommer bara att odla enstaka höga plantor i tunnelväxthuset, några läckra bifftomater och den fina Röd Blomme från Nordisk Genbank bland annat.

Höjd i köksträdgården med annat
Min plan är att i stort sett vara helt fri från uppbindningar på friland. I tunnelväxthuset kommer jag däremot att binda upp en del som jag vill leda upp i taket, till exempel de meloner barnen önskat sig.

Och nej, trädgården kommer inte vara en jämngrön matta i höjd 60 centimeter för att jag prioriterar bort de flesta av de höga grönsakerna. Här finns en hel del höga saker också i år, men då de växter som inte kräver uppbindning. Jordärtskockor, solrosor, sparris och majs till exempel.
/Sara Bäckmo