Den bästa kombinationen av alla: höns och odling. Under vintern går flocken i en av mina odlingstunnlar.

Våra kochin är riktiga goshöns. Barnen har en egen liten pall i tunneln som används flitigt då de vill sitta och hönsmysa.

I odlingstunneln bor också våra två kaniner. Gnagare och fjäderfä verkar tycka om varandras sällskap. Hönsen glor på kaninerna långa perioder under dagarna...

...och kaninerna glor tillbaka.

Ovanpå kaninernas "hage" har hönsen ett litet nattkrypin. De klämmer ihop sig ganska många här, medan ett gäng sitter på en pinne ute i tunneln.

Kochin-tuppen är fantastisk. Lugn och stilla, tam och fin. Låter sig lätt lyftas för att sitta i knät och bli klappad eller äta ur handen. Och ett festligt nöje att titta på, ser kul ut.

En skånsk blommehöna. En av de två blommehönsen har värpt stadigt under hela vintern.

Hönsen går på en tjock bädd av halm och spån. Bädden vänds ungefär varannan vecka, då den också vattnas. När hönsbajs och organiskt material bryts ner skapas värme, ju tjockare bädd desto varmare. Då det är minusgrader ute håller bädden knappt tio grader plus. Jag har en värmelampa i tunneln men annars ingen extra värmekälla. Inspiration har jag fått från Bondjäntan, titta gärna på hennes blogg. 

Plusgraderna i tunneln syns tydligt på utsidan där snö som blivit kvar smälter bort. På min andra odlingstunnel, som bara innehåller växter, dröjer sig snön kvar tills jag sopar bort den.