Sockerärt 'Gigante Swizzero'. Bildskön matproduktion i Skillnadens Trädgård.

I en måltid där alla grönsaker kommer från vår köksträdgård finns så många fler upplevelser än vad som ryms i en cellofanförpackning med grönt innehåll i butiksdisken. Varenda liten grönsak har jag sått, planterat, vattnat, vårdat, rört vid, andats på och längtat efter.

Det betyder något.

Alla borde någon gång prova på att odla mat på riktigt. Inte bara ett litet test "för barnens skull", utan riktigt på riktigt skörda för att äta. Både Monty Don och Lena Israelsson har fångat mig genom att skriva något som kan sammanfattas i stil med: "Det händer något när människor odlar för att överleva." Under en stor del av året är jag en av dem som odlar för att överleva - och för att leva. Jag kan bekräfta det häftiga i att ha en köksträdgård som föder mig och min familj. Som är grunden i vår matplanering. Navet i alla våra måltider.

Jag började gräva Skillnadens Trädgård 2011 med förhoppningen att kunna skapa en i stort sett självförsörjande köksträdgård. För att se om det skulle vara möjligt. Många gånger tvivlade jag på att det verkligen skulle vara görbart. Så många hinder. Så få händer. Så lite kunskap. Och så förbannat mycket jord.

Bara några år senare kan jag stolt se ut genom vardagsrumsfönstret och tänka att det gick mycket lättare än jag trodde. Hepp. Vi har en köksträdgård som ger oss alla grönsaker vi behöver under juni-januari och mer än så!

Fler skulle kunna ha en köksträdgård likt vår! Följ gärna mitt arbete i det trädgårdsskafferi jag skapat och norpa de tips och idéer du gillar!
/Sara Bäckmo