Om jag ska vara helt ärlig var det först säsongen 2015 som jag kände mig bombsäker på att vi skulle kunna äta upp allt jag odlade i trädgården. Inga tveksamheter fanns - allt kommer att gå åt. Den femte odlingssäsongen i den stora köksträdgården hade jag blivit så bra på att odla lagom mängd grönsaker av många olika sorter och min man och jag hade tillsammans blivit så påhittiga i matplaneringen att det inte fanns minsta oro eller stress över att inte kunna äta upp det som blev att skörda.

Svåraste är inte att odla

Redan när jag odlade Skillnadens Trädgård den första säsongen förstod jag att det svåraste med min utmaning i att skapa en nästintill självförsörjande köksträdgård inte skulle bestå i att odla riktigt mycket grönsaker - utan istället att äta upp dem. Hela vårt nutida tänk kring matlagning kretsar ju kring att det ska vara så enkelt och tidsbesparande som möjligt, vi behöver inte ens tänka själva. Det finns matkassar att beställa och veckoplaneringar med handlingslistor att printa ut. Alla råvaror finns tillgängliga oavsett årstid och de är dessutom förpackade i precis så lagoma mängder att vi sällan behöver grunna över att ha ett stort överskott. Barnfamiljer har sina listor med favoriter vi växlar mellan - samma råvaror månad ut och månad in.

Men vad händer när vi byter perspektiv? När vi behöver planera maten efter de råvaror vi har i trädgården och den mängd det råkade bli. Ät nåt! Gör nåt! Men vad?

Nu när jag planerar säsongen 2016 är jag lika säker som förra året på att vi kommer att hitta användning för allt. Allt. Det känns så coolt. Som om jag tagit makten över något som nån annan tidigare haft.

Här är några saker vi gör för att lyckas äta upp alla grönsaker jag odlar:

1. Lista över skördeklara grönsaker

För att bägge vuxna i hushållet ska veta vad som finns att äta skriver jag en lista över det som finns att skörda, eller ser till att både min man och jag vet på annat sätt. Det kan också handla om grönsaker som behöver ätas före andra, som kommer högre i prioriteringen helt enkelt. Just nu behöver vi till exempel äta upp morötterna som lagrats i torv, samtidigt som det finns vintersallat i tunnelväxthuset som behöver ätas upp innan jag kan så nytt. Sommartid kan det finnas mycket rucola som behöver skördas innan den blir förvuxen eller gott om potatis som behöver komma upp ur jorden för att de försådda bönorna blivit lagom stora för att planteras ut där potatisen står. Eftersom bara en av oss odlar och vet vad som finns att skörda behöver vi ha ett system för att kommunicera vad vi behöver äta.

När det finns gott om spenat och andra bladgrönsaker är det perfekt att göra piroger till mellanmål och utflykter. Blad, spenat och kanske lite torkad smulad svamp är gott. Och vitlök förstås.

2. Planera alltid måltiderna

Listan över skördeklara grönsaker ligger till grund för vår veckoplanering av middagarna. Grunden för veckan är köttmat två dagar, fisk en-två dagar, pannkaksmat en dag, resten helt vegetariskt. Nu är det lätt för oss att portionera ut grönsakerna och hitta användning för dem. Lika lätt blir det då att se vilka grönsaker vi inte hittar användning för just precis då och då kan jag planera hur jag bäst tar hand om dem på annat sätt. Jag kan till exempel frysa in, lägga in eller baka något för att inte skörden ska brinna inne. Ganska ofta står det bara "grönsaksmat" i grundplaneringen och då blir det ett hopkok av det som finns. Just ikväll gör vi som ett mezebord med små rätter; gratinerade bönor, ugnsbakad potatis, majskolvar med vitlökssmör, yoghurtsås, sallad, morotsgnocchi och lite annat som råkar finnas till hands. Supergott.

Att mjölksyra det som för tillfället inte går åt av skörden är ett bra sätt att lagra grönsaker på. Här är mjölksyrad sommarkål, jättegod att använda på smörgås, i soppor, grytor, sallader eller bara som den är.

3. Fyll med grönsaker

Vi lagar precis den mat vi tycker om men anpassar den efter årstidens grönsaker och använder riktigt mycket av dem. När barnen önskar köttfärssås och spagetti är det minst lika mycket grönsaker i som färs. I fiskgratängen är hela botten täckt av kanske 500 gram spenat. Och när receptet på grytan säger si eller så många gram morot tar vi det dubbla. Genom att dryga ut med grönsaker blir det ofta fler portioner mat, som räcker längre och ger fina lunchlådor.

Ursprungligen innehöll det här receptet vita konserverade bönor, purjolök och fetaost. Det har modifierats många gånger och innehåller nu betydligt mer grönsaker än tidigare. Dessutom är de vita bönorna utbytta mot brytbönor, eller ännu hellre färsk brysselkål. VI äter lammfärsröran tillsammans med nybakt bröd och färska grönsaker.

4. Ersätt kött, fisk och fågel med grönsaker

Ofta gör vi vanliga maträtter men plockar bort eller ordentligt minskar mängden av det som vanligtvis anses vara huvudingrediensen. Det är också ofta den som är dyrast och på så sätt sjunker våra matkostnader mycket. Pyttipannan blir godare när kasslern ersätts av hemodlad sparris, pizzan blir en smaksensation med spenat och vitlök och fläskpannkakan kan göras med en mängd alternativ som just inte är kött. Det tar tid att lära sig hitta kombinationer som funkar för hela familjen, men det är värt arbetet!

5. Många grönsakstillbehör

Middagsmaten omges av flera skålar med olika grönsaker, färska eller tillagade. Genom att servera mycket grönsaker kan alla i familjen äta mycket grönt, sina favoriter, och på så sätt mättar vi magarna med mer grönsaker och mindre kött. Det gör att den totala mängden konsumerade grönsaker är större och vi äter mindre kött, utan att för den sakens skulle helt sluta äta kött. Köttet räcker däremot längre.

Under nästan hela året äter vi färska blandade sallader till måltiderna. Vilka blad som används varierar efter vad som finns att skörda under respektive årstid.

6. Ersätt grönsaker med andra grönsaker

Under hela året händer det att vi vill laga någon mat där vi saknar en grönsaksingrediens. Vi har vant oss vid att i första hand ersätta med annan grönsak, istället för att gå till affären och köpa. Väldigt sällan blir vi besvikna. I princip alla rotsaker kan ersätta varandra i till exempel mos, pyttipanna, gratänger, soppor eller liknande. En mängd bladgrönsaker kan ersätta varandra. Gul lök kan ersättas med allt från gräslök till purjolök. Det är viktigt att experimentera!

Varje torsdag äter vi mat med någon slags pannkakssmet som bas. Ugnspannkaka, plättar, våfflor, crepes och raggmunk. Raggmunkarna är jättegoda att göra på andra grönsaker än just potatis, till exempel morot, palsternacka eller jordärtskocka. Dessutom brukar jag passa på att använda lökblast i blandningen.

7. Googla ingredienser och recept

När vi har idétorka googlar vi. "fiskgratäng paprika", "fläskfärs majs", "lasagne squash", "sallad selleri" eller vad som nu är aktuellt. Det är ett jättebra sätt att få ny input till matlagningen, faktiskt mycket bättre än kokböckerna tycker jag. Men det är sällan vi kan följa ett helt recept till punkt och pricka eftersom just grönsaksingredienserna ofta synkar dåligt med det som finns skördeklart men det ger en mängd nya idéer.

8. Tänk om!

Viktigast av allt är att helt ändra sättet att se på matlagning. För den som vill äta mycket av det som odlas hemma är grunden i matlagningen det som finns att skörda. Det är skörden som bestämmer vilken typ av mat vi kan laga. Den mat vi inte kan laga får en ny chans senare och det är ingen förlust, det är bara ett annat sätt att se på mat. Tomatfrossan blir något att längta till istället för att av gammal vana använda fultomaterna från butik i tid och otid under vintern. Våra maträtter får en helt ny touch av ingredienser vi aldrig hade satsat på från butikshyllorna. I vår familj äter vi till exempel gärna hemlagad hamburgare. Men då är tillbehören inte de där vanliga eftersom tomat och isbergssallad är sällsynt större delen av året. Med späda sockerärter, rödbetsblad, sås på kinesisk gräslök och fint strimlade krispiga rädisor på är en hamburgare en helt annan upplevelse. Prova får du se!

Hoppas att de här punkterna ger dig lite idéer till hur du kan använda det du skördar i matlagningen. På bloggen finns en mängd recept och förslag på mat att laga av skörd från den egna trädgården under kategorin Skillnadens mat. Kika gärna där för fler tips!

Bilden överst i inlägget är en av mina favoriträtter; crepes med fyllning av stuvad spenat.
/Sara Bäckmo