fbpx

13. april 2016

Varför odla snabbväxande grönt?

Välj noga grönsaker och sorter av dem beroende på när du vill äta din skörd. Snabbväxande grönsaker ger mat tidigt - långsamma grönsaker ger senare skörd.

Tidigt på våren längtar vi efter färska blad. Vi har haft dem under vintern också, skördade från vinterodlingen, men tillgången har varit begränsad. Så snart det är möjligt vill vi kunna frossa i gröna sallader med läckra smaker.

Den längtan gör att jag är mycket noga med vilka grönsaker jag odlar tidigt på säsongen. Jag ödslar ingen värdefull varm växtplats på blad som växer väldigt långsamt.

Varför då?

Vi är sex personer i hushållet och alla utom minsta älskar gröna blad. När vi väl börjat skörda går det åt rysligt mycket. Även om vi också serverar andra grönsaker till måltiderna är det den stora blå skålen med blandad sallad som är mest populär. Vi skördar olika blad till frukost, lunch och middag. För att det ska vara möjligt måste jag ha stora ytor uppodlade - tidigt på säsongen. Då har jag inte råd att undvara värdefull yta till sånt som växer långsamt. Ytorna jag främst använder är varmbänken (ingen varmbänk 2018 dock), tunnelväxthuset, kallbänkar och den tio meter långa djupbädden som skyddas av fiberduk.

 

En grön matta av blad i en bädd.

Ett bra sätt att få stor skörd på liten yta är att bredså snabbväxande blad. Här växer en matta av sallat, spenat och kål i tunnelväxthuset. Sådd februari.

 

Så lite - men ofta!
Tricket är att så och skörda om vartannat, att se till att det hela tiden finns en strid ström av grönt att hämta. När en plats eller rad behöver vila för att växa till sig efter skörd måste nästa växtplats leverera. Det behöver finnas en stadig tillgång av grönt under den tid det tar för andra grönsaker att växa till sig och ge skörd.

Några bladgrönsaker utmärker sig genom att ge extremt tidig skörd, så länge jag sår rätt platser tidigt på säsongen. Jag kan till och med så under vintern då jorden fortfarande är frusen, de här fröerna tål att ligga i kall jord. De bladgrönsaker jag sått, och fortfarande sår, mycket av är spenat, rucola, sallat och bladkål. Jag sår också mycket rädisor. Det är en bra grund för sallad. Jag räknar med att just de här grönsakerna ger skörd cirka åtta veckor efter sådd (rädisor snabbare, beroende på sort). Kombinerat med övervintrade morötter, färska rädisor, bladlök och grönsaker från frysen kan vi servera riktigt bra grönsaker till måltiderna.

 

Vintersallat i ett pluggbrätte.

De små plantorna av vintersallat gror först långsamt och tar sedan god tid på sig att komma upp i storlek. För att spara plats i landet försår jag dem i pluggbrätte under sommaren.

 

Vad sår jag inte tidig vår?
Det finns mängder med bladgrönsaker som är supergoda men som tar betydligt längre tid på sig att gro och växa. Dessa odlar jag naturligtvis med, men inte supertidigt på säsongen i hopp om att de ska ge tidig skörd och jag låter dem inte uppta plats på de mest värdefulla ytorna.

Någon har frågat om jag till exempel har knep för att få den lite tröga nyzeeländska spenaten att gro snabbare. Den kan ta upp till en månad på sig att gro och växer sedan långsamt innan den får raketfart. För mig får den vara precis så långsam som den är, jag behöver inte den grönsaken nu tidigt på våren då den vanliga spenaten växer så fort. Likaså är det med vintersallat, som växer så låååååååångsamt till en början att det är lätt att tro att något är fel. De långsamma grönsakerna odlar jag för senare skörd, när det till exempel inte riktigt är säsong för spenat. De är lika goda på våren förstås, som på hösten, men eftersom de är betydligt trögare än alla hundratals olika sorters sallat som finns att välja på ser jag ingen idé att odla till exempel vintersallat på våren.

Många av de här grönsakerna försår jag istället, för att senare plantera ut där det blivit plats ledig eller där ytor efterhand blir användbara allteftersom det blir varmare. En bra indikator på en grönsaks snabbhet är att kika på det som kallas för till exempel "grotid" på fröpåsen. Om det står att växten kan ta upp till 30 dagar på sig att gro betyder det att fröerna kan ligga i den gosiga varmbänken och uppta plats i en hel månad innan de ens gror. Då är halva bänkens varma tid förbrukad (en varmbänk brukar hålla värmen 6-8 veckor). Då är det ju bättre att förså på annan plats och så till exempel sallat som kanske gror på bara fem dagar i varmbänken.

 

En grön odlingsbädd i tunnelväxthuset.

Varmbänken är förstås en utmärkt plats för de tidiga och snabbväxande grönsakerna. Den levererar grönt redan från mars månad.

 

Ärtskott i en pallkrage med jord.

Ett tips på bra och god grönsak som växer rackarns snabbt är ärtskott. Här odlar barnen en pallkrage med ett helt paket gula ärter i. Hinner ge skörd innan annat planteras ut.

 

Många sorter av en och samma grönsak
Insikten om hur mycket grönsaker det faktiskt går åt i vår familj kan vara det viktigaste jag lärt mig kring vår självförsörjning av grönsaker. För sex år sedan stod jag redo med en sammanlagd yta av kanske en pallkrage med bladgrönt och tänkte att vårens måltider var i hamn. Så besviken jag blev!

Nu har jag skapat sammanlagt kanske 30 kvadratmeter odlingsyta i fördelaktiga lägen som jag kan odla riktigt tidigt, alla ger skörd innan maj månad. Det är de fem grönsaker jag nämnde tidigare som dominerar. Då sår jag förstås inte en sorts bladkål eller en sorts sallat. Det finns många, många olika sorter att välja mellan och den stora variationen i skörden några veckor senare ger olika karaktär till måltiderna. Eftersom spenaten växer så fint under våren räknar jag med att kunna frysa in en del av en också, även om vi passar på att äta mycket spenatmat nu under våren.

Så, det var några ord om hur jag aktivt väljer mellan de snabba och långsamma grönsakerna. Allt med fokus på mat att skörda tidigt på säsongen. Och senare.
/Sara Bäckmo

12 svar till “Varför odla snabbväxande grönt?”

  1. Hanna skriver:

    Alltså jag har så svårt att förstå, utifrån mina preferenser naturligtvis. För mina barn gillar inte alls bladgrönsaker. Klöks närmast av dem. De föredrar hårda grönsaker att tugga på. Jag skulle nog ha vant in dem på bladgrönt för länge sen. Nåväl, min fråga är; förutom rädisor, känner du till nån annan tidig gröda med mycket crunch som kan tänkas passa mina ungar?

    • Sara Bäckmo skriver:

      Tror att tricket här har varit just att de lekt så mycket med bladen och sedan helt enkelt kommit att gilla dem. De älskar olika sorters kålblad och spenat/nyzeeländsk spenat. Bland "crunchiga" grönsaker kan jag tänka mig att majrovor skulle funka. Om de vattnas nästan omänskligt mycket blir de väldigt milda och fina i smaken. Finns olika färger. Sen finns det många bladgrönsaker som har stjälkar som är krispiga och goda. Mina barn gillar till exempel persiljestjälkar från de riktigt storvuxna sorterna av persilja. Stjälkselleri och liknande funkar också fint här. Sen har du ju hela batteriet av olika gurkor. Mest populära är de pyttepyttesmå inläggningsgurkorna, typ Vert petit de Paris. Också den lilla runda djungelgurkan (som också kallas musmelon, vilket roar barnen) äter de mycket av. Finns också en gurka på Gourmetgarage som heter gurkmelon som verkar kul. Fick ingen skörd förra året men gör nytt försök igen. Stort lycka till! /Sara

  2. Ingela skriver:

    Vad härligt för er med så mycket skörd! Har själv börjat skörda lite spenat och rucola!
    Ingen av mina höstsådder har grott, konstigt nog!? Däremot har allt jag sått i år grott!
    Var glad att dina barn älskar sallad, är inte vanligt i den åldern! Jag jobbar på förskola, så jag vet, nästan all sallad äter vi vuxna upp!

  3. Gunilla Lundh skriver:

    Åh, vad sugen jag blir på grönt! Det är på gång, men jag får nog vänta några veckor till på mina kallbänkar som såddes i december 😉 Vilka sorters bladkål odlar du? Om jag har förstått dig rätt så bredsår du en blandning av bladgrönt. Den bladkål jag brukar så (svartkål och sibirisk bladraps) tycker jag är lite långsam om man jämför med sallat, spenat och rucola. Funkar de ändå att blanda i och bredså?

    • Sara Bäckmo skriver:

      Ja, kålen är lite långsammare. Men när bägge sås i kall jord under vintern verkar skillnaderna jämnas ut. Just nu är de ungefär jämnstora på de platser där jag bredsår blandade frön. Se gärna i något av de senare inläggen här på bloggen om blad. Blanda på! /Sara

  4. Anneli Nyman skriver:

    Inspirerande! Men hur gör du när du sår/sätter nytt på en redan använd yta? Gödslar du och isf hur? Har provat så div sallad i omgångar efter varann men resultatet blir aldrig lika bra som första gången....

  5. Hanna skriver:

    Tack Sara för att du tog dig tid att svara! Jag testade majrovor förra året, ingen i familjen gillade dem, men nu förstår jag att jag behöver vattna mer, ska pröva igen. Och så ska jag köpa fröer till musmelon omgående. Och tänka mer på stjälkar. Återigen tack!

  6. Emma Vik-Fredriksson skriver:

    Hm, skulle ha läst det här innan jag, idag, bredsådde vintersallat på 1 kvm dyrbar odlingsyta??. Jaja. Är det nåt jag lärt mig hitills så är det att det blir många misstag gjorda när man ska lära sig det här med odling?!

  7. Monique skriver:

    Jag är så inspirerad av dig och även några andra, men jag upplever också att jag blir nästan yr av all information. Det gör att det blir svårt att veta hur och var man ska börja. Det verkar alltid vara så att jag befinner mig i fel säsong för att börja.. Som nu t.ex när jag läser om täckodlingen och djupbäddar och jag har tömma pallkragar och grävt upp en del av gräsmattan:-)
    Vad kan jag göra nu och ändå planerar för framtiden?
    Jag har sådd kanske för lite också, men har svårt att hitta plats i vårt lilla hus. Det blir lätt för varmt.
    Är tacksam för lite rådd och synpunkter.
    Förresten, jag bor i Småland och undrade om man kan besöka din trädgård? Har du öppen dagar?
    Tack!

    • Sara Bäckmo skriver:

      Hej Monique! Du är välkommen hit på besök. Hör av dig via mail eller fb så hittar vi en tid som passar.
      Ja, det är svårt att veta var man ska börja. Jag har tusen projekt på gång samtidigt och tycker också det är knivigt att hinna med att göra allt när det SKA göras. Som tur är är trädgårdsarbetet väldigt förlåtande och gillar läget hur det än blir. Täckodling kan du börja med när som helst på året, innan du sått, innan du planterat eller efter sådd och plantering, eller efter skörden. Det är bara att sätta igång. I min prioritering hamnar alltid sådd och plantering före allt annat, då har jag säkrat att maten kan växa. Efter det gör jag annat. Just nu har jag till exempel helt prioriterat bort gångarna i trädgården och tänker att jag kan fixa dem när allt är i jorden. /Sara

  8. Gillian Jakobsson skriver:

    Hej Sara,
    Jag undrar hur kan du skydd grönsaker från rådjur.
    Tack
    Gillian

  9. Eva Möttus skriver:

    Känner att jag måste svara Gillian ovan (även andra som undrar över rådjurens framfart! Få en påse hår av frissan och fyll små påsar av klippta strumpbyxor. Häng dessa i tomtgränsen och jag lovar att hela trädgården får vara ifred. Vi ser spåren av hovar alldeles utanför och även långa bromssträck! Vi har testat detta de senaste 5 åren och får äntligen ha odlingar och alla rosor för oss själva. Vi hänger upp nya små påsar varje tidig vår. Lycka till!

Lämna ett svar till Sara Bäckmo Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *