fbpx

10. juni 2017

Sticklingar av blåbär

Så enkelt att kunna föröka sina blåbärsbuskar med sticklingar. Om jag bara kunde lista ut hur det ska göras för att få ett bra resultat. Blåbärssticklingar rotar sig sällan, dessvärre. Nu gör jag ett experiment!

Det här vet jag är ett ämne som många vill läsa om. För vem vill inte kunna föröka sina blåbärsbuskar och få fler? De är dyra att köpa och den som har buskar vill ofta gärna kunna göra fler. Själv är jag förälskad i bilden av mina sängvarma barn som sticker ut i trädgården med håret på ända och varsin mugg i handen för att plocka blåbär till frukostfilen. Jag vill ha många buskar!

Instruktionerna som finns på svenska om hur blåbär förökas är inte speciellt informativa. Samma råd verkar vara kopierat och använt flera gånger, trots att det inte fungerar: Ta sommarsticklingar, klipp i 10 cm långa bitar, sätt i jord.

Följ inte det rådet!

 

Hur vet jag att det inte funkar?
Jag har gjort säkert tio olika varianter av det där under några år och kan berätta att följande händer. Sticklingen tappar sina blad, torkar ut, blir brun, dör. Inga rötter. Alla sticklingar jag tagit genom åren har gått samma öde till mötes, över hundra sticklingar. Ibland har någon enstaka stickling lyckats hålla sig vid liv över sommar, höst och vinter och fortfarande varit grön i stjälken. Men inga rötter.

En enda gång har jag sett rötter på en blåbärsstickling. Den stod i en kruka med sand som glömdes bort under en växt i en av trädgårdens absolut varmaste delar. Dessvärre lyckades jag inte hålla liv i den.

De sticklingar jag misslyckats med har alla stått utomhus på olika platser, samt i tunnelväxthus i kruka. Jag har provat att rota dem i torv, barkmull, jord, sand och vatten.

Det gör mig irriterad att råden om hur blåbär förökas fortfarande är så knapphändiga. Nu gör jag ett experiment i år och tester flera olika sätt att rota blåbärssticklingar på för att utvärdera och kanske, kanske hitta något som fungerar. Mina förhoppningar är inte så stora dock.

 

 

Hämtat inspiration från andra länder
Grunden till mitt experiment är information från en mängd YouTube-klipp där odlare från olika länder delar med sig av sina erfarenheter. Konstigt nog säger ingen något särskilt om att det är svårt, så jag undrar om krångligheten har något med vårt klimat att göra? Eller om vi amatörodlare saknar någon viktig detalj.

 

Mitt experiment med blåbärssticklingar, som jag berättar mer om i klippet ovan, består alltså av:

1. Root Riot med grova sticklingar preparerade med skada (se klippet nedan för mer info) och honung, står inomhus i minidrivhus

2. Root Riot med mjuka sticklingar preparerade med skada och rotningshormon, står inomhus i minidrivhus

3. Grova sticklingar med skada och rotningshormon i torv, står i tunnelväxthus i minidrivhus

4. Grova sticklingar med skada och rotningshormon i torv och perlit, står i tunnelväxthus i minidrivhus

5. Grova sticklingar med skada och rotningshormon i barkmull, står i tunnelväxthus i minidrivhus

6. Grova sticklingar med skada och rotningshormon i barkmull och perlit, står i tunnelväxthus i minidrivhus

7. Grova sticklingar med skada i torv, står i tunnelväxthus i minidrivhus

 

Avgörande för att rotningen ska fungera verkar vara att materialet sticklingen står i hålls konstant fuktig, att atmosfären där sticklingen står är fuktig och att det är onormalt varmt nästan hela tiden. Odlare jag hämtat inspiration från använder till exempel växthus, tunnelväxthus, minidrivhus och platspåsar över krukorna för att hålla miljön fuktig och varm.

 

Några veckor senare
Alla blåbärssticklingar ser fortfarande friska och fina ut. Tråget med Root Riot och nytagna sticklingar som jag visar i del 1 på YouTube ovan såg lite hängiga ut dagen efter att sticklingarna tagits. De återhämtade sig snabbt och ser jättefina ut. De står inomhus i söderfönster, tillsammans med sticklingarna som togs i maj (det första tråget).

Inga av blåbärssticklingarna har än så länge bildat rötter. Ironiskt nog är det den sista byttan, sticklingar i torv utan rotningshormon eller honung, som har finast och frodigast sticklingar.

 

Närbild på sticklingar i rotningskuber.

De örtatade/mjuka sticklingarna ser fina ut. Blåbär till vänster och blåbärstry (som jag tagit sticklingar av som jämförelse) till höger. Som rotningsmedel har Cloonex Rooting Hormone använts.

 

Rotningskuber med hårda sticklingar av blåbär.

I mitten av juni har de här sticklingarna stått en månad i sina rotningskuber. Inga rötter har bildats men sticklingarna ser fortfarande fina ut. Som rotningsmedel har honung använts här.

 

Rotningshormon
Varför har jag valt att använda ett rotningshormon? Helt enkelt för att jag sett odlare som förökar blåbär med framgång genom att använda det. Rotningshormonet främjar växtens möjlighet att bilda nya rötter och finns naturligt i växten. Genom att tillföra extra hormon och vitaminer sägs svår-rotade sticklingar ha större möjligheter. Jag har aldrig provat rotningshormon tidigare, det har jag inte behövt. Men nu gör jag det, eftersom jag är nyfiken på om det kan vara nyckeln till en framgångsrik förökning. Rotningshormonet jag använt heter Clonex Rooting Hormone.

För några år sedan för var rotningshormon inte tillåtet att sälja i Sverige, om jag förstått det hela rätt. Nu säljs flera olika varianter. Produkten jag använt säljs av svenska butiker med uttalad eko-profil.

Det finns rotningshormon att använda på mer naturligt sätt, nämligen genom att preparera sticklingarna med ett vatten där grenar av salix dragit, som ju rotar sig extremt lätt. I mitt experiment har jag inte använt salixvatten eftersom jag inte haft möjlighet att leta upp salix här i krokarna. Jag hoppas kunna komplettera experimentet under sommaren med blåbärssticklingar som får stå tillsammans med salix-grenar i en mugg med vatten.

 

Inga stora förhoppningar
Nej, jag har inga särskilt stora förväntningar om att det här ska fungera. Men det vore väldigt roligt om det gjorde det. Jag har hunnit köpa på mig de blåbärsbuskar jag tror mig ha plats för och det är mest för nyfikenhetens skull jag gör det här experimentet. Men skulle något alternativ visa sig ge sticklingar som utvecklar rötter och därmed plantor i ett senare skede blir jag förstås jätteglad!

Nu är jag nyfiken på om du har provat att ta sticklingar. Har du hittat någon metod som fungerar? Med fungerar menar jag inte slumpartade rotningar utan en metod som konsekvent ger sticklingar med rötter. Berätta gärna! Och dela med dig av misslyckandena med, de är ju lika viktiga som framgångarna.
/Sara Bäckmo

8 svar till “Sticklingar av blåbär”

  1. Anders skriver:

    Hej Sara, rotningshormon är praktiskt taget verkningslöst på blåbär enligt mina källor. Innan dimbevattningen uppfanns tog man nästan enbart vintersticklingar från förra årets tillväxt. Nu går det att ta sommarsticklingar men det är mer komplicerat. De ska helst tas efter att blåbäret haft en tillväxtfas och förvaras en tid i isvatten. Sen är det dimbevattning som gäller för att de inte ska torka ut. Kanske fungerar det om man täcker dem med plast och sprejar regelbundet. Det finns bra information i boken "Blueberries: For Growers, Gardners an Promotors" men den är dyr och jag fick beställa min från USA. Här har jag skrivit om min odling: http://www.fstvs.se/odling/amerikanska-blabar/

  2. Stina skriver:

    Du har inte försökt trycka ner ett blåbär i jord? Frösådd alltså?

  3. Christina Handin skriver:

    Avläggare!

  4. Linda skriver:

    Förra sommaren plockade vi mängder av blåbär i skogen och styckfrös. Mums! Har dock fortfarande en hel del kvar i frysen som inte gjorts av med. Tänkte fråga efter tips på vad ni använder dem till? Vi har ätit med en skvätt grädde, i smoothie och till pannkakor.

  5. Lars Forslin skriver:

    Imponerande upplägg på försöken! Jag gissar
    Att det finns en anledning till att blåbärsbuskar kostar en hyfsad slant. När du skriver grova sticklingar - menar du vintersticklingar (kala) ellwr halvförvedade sticklingar från årets tillvöxt? Det senare ör ju vanligt nör det gäller buskar eftersom mjuka skott vissnar, precis som du skrev att din gjort. Minivöxthusen - har de undervärme? Det tror jag annars är en förutsättning och en hel del ljus så att de får energi. Annars fungerar säkert avläggare som någon skrev hör ovan, men då blir det ju inte så många nya plantor. Jag har sett en variant på avläggare där man gräver ner nästan hela plantan så att bara grenspetsarna sticker upp. Om man sårar grenarna längre ner så kanske det kan fungera?

  6. Annika Lööf skriver:

    Har funderat på blåbärssticklingar... jag tror att man ska göra som med lavendel. Böja ner en gren i jorden och sedan upp en bit. Se till att grenbiten/ delen som är i jorden är fuktig. Sen får man nog hålla tummarna!
    Mvh
    Annika

  7. Anne skriver:

    Jeg ble nysgjerrig og googlet litt på norske sider. På efferus.no står det at det tar 18 måneder før stiklinger slår rot. Jeg har ingen erfaring overhodet!

  8. Pernilla Johansson skriver:

    Spännande experiment!
    Jag är mycket intresserad av vilka sorter du/ni odlar av blåbär som funkar bäst och enligt dig/er är godast.
    Med vänlig hälsning, Pernilla

Lämna ett svar till Lars Forslin Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *