Vinterodling i tunnelväxthuset - augusti

Sent under sommaren förbereder jag för ännu en säsong. Vinterodling i tunnelväxthus. Det gror på alla håll och kanter och en del av höstens skörd har redan börjat.

Augusti närmar sig sitt slut. På friland har jag börjat förbereda för höst. Så där som en gör. Aldrig trodde jag att jag under sensommaren skulle bli alldeles nytänd och energiskt jobba för att skörda mat under vintern. Men efter att ha kollat mängder av klipp på YouTube om hur brittiska odlare använder sina ”polytunnels” och hittat fina förebilder här i Sverige, till exempel Monika Hulthe och Elisabeth Adamsson, (bägge brukar dela kanonfina bilder och inlägg, bland annat i FB-gruppen Odla i tunnel, gå gärna med där) har jag förstått vilka möjligheter som finns. Jag har fortfarande mycket att lära, men har med mig massor av kunskap från förra vintern som jag använder nu.

Viktigast av allt är att jag behöver så mycket för att komma upp i en mängd att skörda som gör det värt arbetet. Därför sår jag all ledig yta i två tunnlar, för skörd under hösten, vintern och våren.

Odlingsbädd i växthustunneln.

 

I växthustunneln gjorde jag min första sådd inför vintern redan i slutet av juli. Fem rader på minimal yta. Vintersallat, rädisa, spenat, rädisa och persilja. Det grodde snabbt och jag var ganska tveksam till om rädisa och spenat skulle klara värmen och sommarlånga dagar utan att ränna iväg och sätta blom.

 

Rädisor ligger på en träbit.

 

Well. Tre veckor efter sådd är rädisorna skördeklara. Inte alla på en gång, men varje frukost kan jag plocka in ett litet knippe. Det blir som en gallringsskörd. När rädisorna är skördade om några veckor lämnar det plats till grannarna, som grott mycket fint. Endast någon av spenatplantorna har satt blomma, men jag räknar med att det blir fler. Då behöver jag göra om sådden senare.

I den bakre av bäddarna har jag också fyllt upp jord, på samma sätt som i första bädden. Här har jag satt ut små plantor av sibirisk bladraps, samt sått sallat och vinterportulak. När sallaten var sådd slog jag mig i huvudet och hojtade: Ah, den gror ju inte när det är varmt! Och det har den förstås inte gjort heller. Inte ens på friland har sommarsådd sallat grott i värmen. Men jag har plantor på gång i brätten och hoppas kunna sätta ut senare.

 

Stora plantor av physalis och under dem växer späda plantor av rödbeta och sallat.

 

Mittenbädden fylldes också upp, egentligen skulle jag väntat med det till februari. Men jag har så mycket jord i den odlingstunnel på tomten som ska flyttas, att jag skyndade på det arbetet lite. Nu växer det förgrodda rödbetor (mest för blastens skull), sallat (’Little Gem’), spenat och mer rädisa i bädden under de stora plantorna av kapkrusbär och gurka.

 

Ett gytter av plantor i en bädd i tunnelväxthuset.

 

I bädden till vänster om dörren står två rader tomater i sina hinkar och gör sitt bästa att stå ut med säsongen. Det blir lite att skörda ändå, till smörgåsar, sallader och tillbehör till maten. Men det stora tomatåret ser ut att utebli, dessvärre. Så snart tomaterna klippts ner i höst kommer också denna bädd att täckas med tidningar och fyllas med jord. Här ska jag så grönsaker under vintern, som sedan gror när våren börjar värma.

Eftersom två av mina lärdomar från förra året var att så mycket och dessutom så tidigt så att en del grönsaker står skördeklara till november har jag förberett ännu en tunnel för vinterodling, den där hönsen bodde förra vintern. Här är det främst skörd fram till nyår som jag tror är möjlig. Tunneln är halvkass och saknar ena gaveln, så det är endast ett enklare skydd jag kan erbjuda plantorna. Men tillsammans med extra fiberväv borde det kunna bli något att skörda. Tunneln står i skugga under en av våra askar, vilket inte är så bra för just vinterodlingen, men å andra sidan fäller asken snart sina löv och då blir det mer ljus.

 

Pallkragar med jord i ett tunnelväxthus.

 

I den här tunneln står totalt åtta pallkragar. Hälften av lådorna gjordes under förra hösten och vintern. Andra hälften har jag gjort i år, genom att lägga kartong på marken och fylla upp knappt tio centimeter jord. Här har jag sått rucola, dill, rädisa, majrova, mizuna, vintersallat, kålrabbi och lite annat. Sedan tidigare står en hel pall med sen vitkål och en annan med kinesisk salladskål. Och så har jag planterat ut en hel pallkrage med sommarsådd sallat ’Little Gem’. Just den sorten visade sig vara väldigt köldtålig när jag odlade i tunnel förra vintern. Tillsammans med en röd ekbladsallat övervintrade den i en täckt odlingslåda och gav kanonskörd under våren. Dessa plantor skördar jag blad för blad så länge som möjligt.

 

Gröna fina små sallatshuvuden tätt tillsammans.

 

Lådorna här är täckta med hönsnät för att inte förrymda höns och nyfikna katter och hundar ska härja för mycket i jorden. Bakom lådorna syns spännbanden som håller fast just den här tunneln i jordankare som är nerskruvade i backen. Konstruktionen har hållit mycket bra.

Se gärna brittiska odlaren och författaren Charles Dowdings härliga tunnel full av blad för skörd under vintern. Inspirerande till tusen!

Grönsakerna jag sår när det blir ledig plats i tunneln nu är: vintersallat, rädisa, rucola, sallat, spenat och asiatiska kålsorter.

Ho, ho vad roligt det är! Just kontrasterna mellan det spirande livet i tunnlarna och det som tappar stinget på friland är något jag gillar. Det är kul att sätta upp önskemål och riktlinjer för mitt odlande och sedan försöka genomföra. Vinterodlingen är suverän för att förlänga säsongerna och med ett enkelt tunnelväxthus är det möjligt. Följ utvecklingen i tunnlarna under kategorin Vinterodling här på bloggen.
/Sara Bäckmo

24. augusti 2015

2 svar till “Vinterodling i tunnelväxthuset - augusti”

  1. Kerstin skriver:

    Hur är tunnlar om man har problem med "mördarsniglar"?

    • Sara Bäckmo skriver:

      Det svarade min sjuåring på idag när vi pratade om mördarsniglar och min oro för att de ska invadera tunneln. "Det är väl inte så svårt, stäng dörren." Ha, ha!
      Mördarsniglarna tar sig in lika lätt här som på andra platser, men jag har hört odlare som har bra knep. För det första är det bäst om plasten är nedgrävd runt tunneln. En vän har grävt ner en bit plast för dörren som sträcker sig upp i knähöjd, och dessutom satt fast en liten kjol av nät längst upp som snigeln har svårt att ta sig förbi. Jag har inga såna smarta lösningar än, dessvärre. /Sara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *