Du som följt Skillnadens en tid vet förstås att jag sår grönsaker under hela året. Både tidigt och sent. Och jag slår gärna ett slag just för de tidiga sådderna eftersom jag då kan skörda grönsaker tidigt på våren. Flera gånger i veckan möter jag förvånade reaktioner från odlare som av gammal vana väntar till långt in på våren med att så. "Men man måste väl vänta tills jorden är varm?" "Fröerna ruttnar ju om de ligger i kall jord!" "Det blir ingen tidigare skörd för att fröerna sås tidigt!"

Malin skriver: "Har du någon kommentar till många trädgårdsförfattare som brukar säga att ett vanligt misstag är att börja för tidigt? Jag hoppas de har fel." Här är mitt svar.

Vad, var, när, hur
Allt är förstås relativt och den som säger att de tidiga sådderna många gånger är ett misstag har säkert sina argument för det. Men jag tycker det är lite smalspårigt att kategoriskt säga att tidiga sådder är fel. Som jag ser det avgörs de tidiga sådderna, och senare de tidiga skördarna, av fyra saker:

Vad sår jag?
Många av de riktigt tidiga och snabbväxande grönsakerna (typ sallat, spenat, rucola, bladkål, dill) har fröer som tål att ligga i kall jord. De tål att sås till och med under vinterns början och kan sedan ligga i frusen jord till dess den tinar. Då gror de. Av erfarenhet vet jag att det inte är någon större idé att så bönor och gurkväxter under vintern eftersom just de fröerna ruttnar i kall jord. Men många andra fröer gör det inte och det är förstås de jag väljer till att så till de tidiga skördarna.

Den här spenaten såddes på friland under en fiberduk i mars och gav små späda blad redan i slutet av april.

Var sår jag?
Om jag vill ha tidiga skördar ska jag såklart välja de varmaste och mest skyddade odlingsplatserna jag har tillgång till. Som jag berättade i gårdagens inlägg Stora temperaturskillnader i bäddarna skiftar jordtemperaturen i början av mars mellan 1-21 plusgrader i min köksträdgård. På vissa platser gror ingenting alls än på länge hur tidigt jag än sår, medan andra bäddar erbjuder näst intill sommartemperaturer i jorden.

När sår jag?
Fröer bestämmer själva när det är tid att gro, de är programmerade så. Jag kan vara klok och hur välmenande som helst och välja såtid efter rekommendationerna på påsen, men det är ändå fröerna som vet bäst. Genom att lämna över ansvaret till dem kommer de att gro när det är tid för det, under förutsättning att de ligger i jorden. Spenat som sås i kallbänk under vintern i min köksträdgård gror i början av mars och ger skörd från april, trots att fröpåsarna säger att den lämpligaste tiden för sådd är april-juni. Andra grönsaker ger skörd 3-4 veckor tidigare om jag sår dem under vintern, eftersom fröerna hinner suga åt sig fukt och ligger i startgroparna så snart vårvärmen kommer. Fröer jag sår under våren ska förbereda sig och sätta fart först efter det att jag petat ner dem i jorden, kanske tidsmässigt i höjd med att vintersådden redan gror. Då förlorar jag tid.

Hur ser mitt liv ut i övrigt?
Jag har tre barn och ett fjärde på väg. Jag jobbar, ibland så mycket som heltid. Jag sköter hushåll och skjutsar barn till skola och promenerar hund och träffar vänner och sover emellanåt. Livet. Tiden jag har att odla är minimal och trädgården är inte prio ett. Om jag bestämt mig för att så en särskild helg och det är skitväder då eller någon blir magsjuk, då blir det ingen sådd. Den skjuts upp, kanske en dag eller flera veckor beroende på hur vardagen tuffar på och vad som är möjligt att göra. Så att ha gjort en stor del av sådderna till de tidiga skördarna redan under vintern är guld värd - då har vi maten säkrad. Förr eller senare gror det! Den aspekten är en av de viktigaste i mitt arbete med odlingen. Genom att beta av göromålen när tid och ork finns och hitta odlingssätt som funkar för just mig, snarare än att använda mig av andras rekommendationer, är det möjligt att odla min stora köksträdgård alldeles själv i den mest hektiska tiden i livet.

Genom att så mycket rädisa tidigt på våren i kallbänkar kan jag också skörda tidigt och använda som smörgåsgrönsak. Det är mycket värdefullt.

Vissa grönsaker går att så redan under vintern, trots att det ligger snö på bäddarna. Om jag vet vilka grönsaker som funkar kan jag så dessa och få skörd flera veckor tidigare än vårsådd.

Unika förutsättningar just här
Säkert är det så att det rent vetenskapligt kan finnas argument för att just vissa fröer hämmas till exempel av att ligga länge i jord utan att gro, temperaturväxlingar i jorden, fukt si och så och en del annat. Och visst är det en och annan morot som går i blom, rädisornas blast kan perforeras av jordloppor och en del sallat hinner inte sluta sig till prydliga huvuden innan de behöver skördas för att lämna plats till annat. Men mitt mål är inte att odla de prydligaste och mest välordnade grönsakerna. Jag har inga som helst förpliktelser gentemot det jag odlar. Mitt mål är att skörda mat till familjen!

Jag bryr mig inte det minsta om att såanvisningarna säger att sallaten ska sås i april. Jag sår den i en tjock matta i tunnelväxthuset redan i februari och kan skörda från och med april. Vad vet fröpåsen om mina förutsättningar? Och vad vet jag om dina? De måste vi själva skapa och upptäcka.

Den tidiga potatisen som odlades i tunnelväxthus förra året blev aldrig stor och ståtlig och särskilt vacker. Men det var inte meningen heller. Plantorna gav oss fin skörd från slutet av maj och en månad framåt. Tidigt alltså.

Genom att så tidigt, och sedan fortsätta så under hela året, har jag ett ständigt inflöde av mat från en mängd olika bäddar med olika förutsättningar. Jag är inte begränsad av en skördetid som börjar först i juni, mina vintersådder ger skörd från tidig vår och innan dess har höstsådderna gett skörd under vintern, och så vidare. Alla säsonger går hand i hand. Skördarna är mindre sårbara på så vis, jämfört med om en enda huvudsådd görs vid ett enda tillfälle under våren/året. För mig är de tidiga sådderna en av nycklarna till den långa säsongen och det rika utbud av grönsaker vi har att äta av. De är allt annat än misstag!

Vad har du för erfarenhet av tidiga sådder? Vad funkar och vad funkar inte? Och vad betyder de för maten du plockar in till hushållet?
/Sara Bäckmo