5 grönsaker som styr min växtföljd

För mig är växtföljden ett stöd. Den ger mig en grundstruktur. En ram. När den är satt fyller jag på med övrigt från paletten och målar vidare på min grönsakstavla.

Jag ser att det dyker upp frågor om växtföljd lite här och var. Har skrivit ganska lite om det ser jag och gör därför ett försök att bättre på innehållet här på bloggen. Kanske har du nytta av mina tankar inför planeringen av nästa års odling.

Växtföljden är ett sätt att rotera grödor i köksträdgården så att en och samma grönsak inte kommer att växa på samma plats år från år. Vissa grönsaker är det inte så noga med, medan andra kan ge problem i jorden om de odlas år ut och år in på samma plats. Det som kan hända är att olika slags sporer och bakterier, som lockas till en viss typ av grönsak, får fäste i jorden och kan bli svåra att få bukt med. Av den anledningen är jag noga med att byta växtplats för grönsakerna - i alla fall fem av dem.

 

Växtföljd efter täckodling
I många böcker klumpas grönsakerna ihop i till exempel fyra-sex block som varje år roterar mellan de olika växtplatserna i köksträdgården. Vanligt är att grupperna bestäms utifrån hur mycket gödning de kräver. De riktigt näringskrävande grönsakerna växer tillsammans, de lite mindre i ett annat block och så vidare. Så gör inte jag.

Min köksträdgård täckodlas ju. Hela köksträdgården. Det gör att grundgödningen i de olika delarna är ganska lika, utom i det kvarter där kålen ska växa kommande år. Där näringsbombar jag bäddarna nu på hösten och öser på säkert dubbelt så mycket näringsrikt material för att skapa riktigt välgödslade bäddar till den krävande kålen. Övriga delar justerar jag under växtsäsongen, genom att täcka bäddarna med mer eller mindre näringsrikt material. I en trädgård som inte täckodlas görs ju gödsling med till exempel stallgödsel i en hel bädd under höst- och vårgrävning och då behöver kanske tankesättet vara ett annat.

 

 

Lätt ordning med ett fåtal grödor
Jag låter fem grönsaker styra min växtföljd. Det är fyra grönsaker som på olika sätt är kända för att kunna dra till sig smittor och mindre angenäm ohyra till jorden, samt en växtfamilj som är känd för raka motsatsen. Kålväxter, potatis, morot och gurkväxter är jag mån om att byta växtplats på eftersom de kan påverka jorden negativt. Baljväxter är jag mån om att rotera eftersom de, tvärtemot de andra, bidrar positivt till jorden genom att fånga upp kväve ur luften som de transporterar ner i backen. Kväve är ju ett viktigt näringsämne, vilket gör att baljväxterna gödslar jorden bara genom att växa.

 

Hög svartkål och purpurkål i en somrig köksträdgård.

Kålväxterna är med och styr växtföljden i min köksträdgård. Här växer svartkål och purpurkål.

 

Just nu ser min växtföljd ut så här:

År 1: Baljväxter
År 2: Kålväxter
År 3: Potatis
År 4: Morötter

Eftersom jag har en stor trädgård där jag hela tiden anlägger nya odlingsbäddar (som senare blir perennland) har jag möjlighet att lyfta ut till exempel potatis ur växtföljden. Så egentligen blandar jag lite mellan de här kvarteren och kan väl egentligen sägas ha fem eller sex delar i växtföljden.

 

Potatis i en grönskande del av trädgården som inte just är köksträdgården.

I år odlades potatisen i nya bäddar i blivande perennland och delar av potatisodlingen lyftes då ur växtföljden.

 

En rad med grönskande mangold.

Mangold har ingen egen plats i växtföljden utan odlas där den gör sig fin och får näring under säsongen i form av täckmaterial.

 

Övriga grönsakerna
Så. Var hamnar då alla andra grönsaker jag odlar? Det är ju bara en bråkdel av dem som nämns i växtföljden oven. Dessutom nämns inte gurkväxterna alls, trots att jag tidigare sagt mig vara mån om att byta växtplats. Vad med dem?

Min köksträdgård är stor och jag har större spelrum än i en mindre odling. Det är väldigt liten risk att gurkväxter som pumpor, squash och gurka odlas på exakt samma plats år från år eftersom jag har så stor yta att välja på. Ett år vill jag ha djungelkänsla och odlar dem slingrande bland kronärtskockorna, ett annat år bor de på komposten och så vidare. Därför har jag inget eget kvarter avsatt för dem.

Övriga grönsaker, som lök, sallat, spenat, nyzeeländsk spenat, vintersallat, majs, tomater och annat hamnar helt enkelt där det finns rum, där det finns tillräckligt väl gödslad jord eller möjligen det motsatta eller där jag tycker de passar rent estetiskt. Det gör det lite enklare och lite roligare att inte ha en slavisk plats för alla grönsaker. På så sätt blir kombinationerna nya varje år, köksträdgården ändrar karaktär. Och fortfarande är risken minimal att de odlas på samma plats nästkommande år, då den huvudsakliga växtföljden är annorlunda och ytan som finns att disponera därmed också är en annan.

 

Lök och rotselleri i en samplantering.

Rotselleri växer i kvarteret för rotsaker och får gott om täckmaterial under säsongen. Löken har inget eget kvarter utan odlas där den kan tänkas trivas och gör sig fin.

 

Växtföljden som stöd
Genom att hålla mig strikt till växtföljden när det gäller några av grönsakerna kan jag alltså vara lite påhittigare när det gäller övriga. Täckodlingen gör också att jag blir lite friare. Varje år fylls ju jorden på med mängder av material. Den späds ut med sånt som inte kommer just från den egna växtplatsen. Gräsklipp, jord, perenndelar och annat hjälper till att dryga ut. Det jag hört är att det håller jorden frisk och kry och helt enkelt kan minska risken för att jorden drabbas av någonting om jag skulle trampa i klaveret och planera fel. Det är betryggande.

För mig är växtföljden ett stöd. Den ger mig en grundstruktur. En ram. När ramen är satt, av kål, potatis, morötter och baljväxter, fyller jag på med övrigt från paletten och målar vidare på grönsakstavlan. Den är ju också föränderlig under hela säsongen, genom alla de olika skördar som tas från en och samma bädd. Genom att koncentrera mig på de fyra huvudgrönsakerna i växtföljden känner jag mig avslappnad trots att jag inte på förhand bestämt exakt var de olika grönsakerna ska stå i köksträdgården.

 

En liten rödbladig sallat växer i kruka.

Växtföljden gör ändå att jag kan känna mig fri att leka med färg och form och plantera ut till exempel sallat där jag tycker den passar.

 

Hur resonerar du kring din växtföljd? Fick du några nya idéer efter att ha läst hur jag tänker?
/Sara Bäckmo

31. oktober 2015

16 svar till “5 grönsaker som styr min växtföljd”

  1. Angie skriver:

    Hej
    Har följt din blogg ett litet tag, väldigt mycket inspiration att hämta=) Håller på att bygga en varmbänk här hemma och har en fråga var du hämtar ditt hästgödsel, hur du gjorde för att få den kontakten och betalar du något för halmen?
    Hur djupa är dina varmbänkar? Min bänk kommer att ha måtten 120x200 cm och ca 45 cm djup, hur många säckar skit tror du man behöver för att fylla den senare i vinter? Är det en bra eller dålig idé att isolera själva gropen med svart byggplast? Jag har inget direkt utrymme att lägga halm/hö runt omrking varmbänken såsom jag såg i ett inlägg att du har gjort, är det nödvändigt? Hoppas på att du hinner skriva ett svar på alla mina frågor^^
    Bästa Hälsningar Angie

    • Sara Bäckmo skriver:

      Hej,
      Jag hämtar min hästgödsel hos Solveig och henne hittade jag genom att hon lagt ut en krok på lokala trädgårdsföreningens hemsida om att hon har just gödsel med halm i. Den färska gödseln mockar hon i säckar som jag ger henne och det betalar jag ingenting för. Hon tycker det är jättebra att göra så eftersom det ger henne mindre arbete än att köra ut det på lagårdsbacken. Ren halm hämtar jag hos vänner och grannar som har gamla ladugårdar med mycket gammal halm liggandes.

      Jag har grävt min djupbädd cirka 30 centimeter djup och bygger sedan så högt jag har möjlighet till. I år hämtade jag cirka 60 säckar till min bädd på 1x3 meter, kanske du skulle behöva lika mycket till din.

      Att isolera med svart byggplast kommer inte att ge särskilt mycket isolering. Lägg hellre ett lager halm i botten och längs sidorna på insidan ramen, det kommer att isolera bättre. Eller bottna och lägg till exempel frigolit eller liggunderlag längs insidan. Det läcker ut mycket värme ur bädden om det är kallt och det inte är isolerat så man vinner mycket värme genom att försöka hålla den i bädden. Jag har själv provat med liggunderlag på insidan varmbänk i pallkragar.

      Hoppas du hittar något som passar dig och att det blir en bra varmbänk. Det är jättekul när det funkar och värt allt jobb! Lycka till. Hälsningar Sara

  2. Tina skriver:

    Hej! Jag odlar enligt en 7 års växtföljd. Jag delar in utifrån växtfamiljer och näringskrav: 1 gröngödsling, 2 kålväxter, 3 flockblommiga växter, 4 potatis/lök, 5 baljväxter, 6 gurkväxter 7 målleväxter. Eftersom jag vill ha mycket bladgrönsaker odlar jag det där jag får plats och är alltså inte så noga med växtföljden. Jag ska även göra så med lök och baljväxter nästa år för att öka mängden, eftersom jag har en begränsad yta innanför en snigelbarriär. Jag funderar även på att hoppa över gröngödslingsfälet för att få plats att odla mer och arbeta med gröngödsling som samordning emellan grödorna. Hur arbetar du med gröngödsling mer än med baljväxterna?

  3. Maria skriver:

    Tina jag blev nyfiken på din snigelbarriär, hur har du gjort? Jag har inhängnat för rådjuren och det vore skönt atthålla sniglarna utanför med! Nu har jag blivit riktigt sugen på att täckodla mer tackvare Sara men sniglarna är ett aber.

  4. Annica skriver:

    Toppen! Jag har precis igång ett utkast för min egen växtföljd på min blogg. Då det är första året med täckodling, där potatisen gör grovjobbet med grässvålen, har jag ingen struktur. Jag skriver ner allt i ett exceldokument.

  5. Christina skriver:

    Hej!
    Hvordan husker du, hvad du har i de forskellige bede år for år? Skriver du det ind på en tegning/plan, eller har du det i en tabel/excel-ark?

    • Sara Bäckmo skriver:

      Min växtföljd styrs i huvudsak av grönsakerna kål, potatis, morötter och baljväxter. Övriga flyttar jag omkring där jag vill ha dem och det är mycket sällan något återkommer på samma plats år efter år. På så sätt är det inte så mycket att hålla ordning på, jag minns ju alltid var huvudgrönsakerna stod förra året. Men sen har jag stor nytta av att ha den här bloggen =) Det mesta dokumenteras ju i både bild och text. Men det är väldigt sällan jag går tillbaka och kontrollerar exakt var en grönsak växte eller så, så länge jag har koll på huvudväxterna ger det andra sig. /Sara

  6. Lina skriver:

    Hur har det gått nu ett år senare med ändringen av dinväxtföljd?

    • Sara Bäckmo skriver:

      Jag har inte sett så mycket resultat än eftersom potatisen fått bo utanför köksträdgården i år. Återkommer! /Sara

  7. Marika skriver:

    Hej Sara,
    Undrar om du räknar tomaterna till potatisplatsen i din växtföljd eftersom de är solanium båda två?
    Vänligen
    Marika

  8. Maja skriver:

    Hej!

    Jag började odla för att jag ville ha hemmaodlade ärtor och bönor, men i litteraturen så rekommenderas man inte odla baljväxter på samma plats oftare än vart 7 år. Kanske är det bra, för jag expanderade odlingsplanerna och satte igång ett växelbruk som nu ger mig enorm glädje. Men både i blogginlägget och kommentarerna ser jag ingen oro för ärtrotröta eller andra potentiella baljväxtproblem. Oroar jag mig i onödan? Eller är det för att jag odlar gamla ärtsorter? Eller är det för att ärtrotrötan är vanlig(are) i Skåne där jag bor?

    Kul och höra hur ni andra tänker!

  9. […] min trädgård har jag fyra huvudkvarter som odlas enligt en växtföljd. Fyra huvudgrödor skiftar plats varje år. Till exempel ser jag att kålkvarteret lätt skulle […]

  10. Lena skriver:

    Vi planerar som bäst vår köksträdgård, och har en tanke om att bygga höga spaljéer runt för ärtor, bönor mm. Har förstått att även de kan behöva roteras pga ärtrotröta (och säkert annat också). Hur kan man tänka här? Har du tips på andra bra "klättrare" att varva med? Och vet du om det stämmer att bokashi minskar risken för jordarna sjukdomar?

  11. Pär Moberg skriver:

    Jag är medveten om att jag borde byta odlingsplats för mina grödor med jämna mellanrum. Och gör det så gott det går. Men jag har problemet att på ganska många ställen där jag kan odla är det bara vissa saker som funkar av olika skäl.
    Jag har ganska mycket skugga i min trädgård, och på skuggiga platser har jag svårt att få små frön som behöver mycket värme och sol att gro. Där funkar nästan bara baljväxter och andra växter med ganska stora frön med mycket näring i, som kan ta sig upp en bit ”för egen maskin” innan de måste ha en massa sol. Så på de ställena odlar jag i princip bara baljväxter. Många av dem blir dessutom rejält höga och jag har byggt ”klätterställningar” till dem, så då känns det dumt att odla annat där som inte behöver klättra.
    Vidare har jag typ styv lerjord, vilket gör att jag bara kan odla potatis med någon framgång i upphöjda odlingsbäddar, som jag har begränsat antal av.
    Jag har ett växthus som är ganska mörkt (!) eftersom där är solceller på taket, och efter lite experimenterande har jag kommit fram till att i princip bara tomater trivs där. Efter två år fick jag mögel på dem eftersom jag vattnat för hårt över hela plantorna. Men jag började om med ny jord och var noga med att vattna sparsamt och bara på rötterna, och sedan dess har det funkat bra ändå.
    Eftersom framsidan av växthuset är enda stället där jag har kontinuerligt ljusinsläpp i det, så kan jag inte odla högväxta växter framför växthuset då de skulle skymma för tomaterna inne i växthuset. Så där funkar bara låga växter.
    Så mina möjligheter att variera växtföljden är rätt begränsade. Men eftersom jag har ganska goda möjligheter att både täckodla och tillföra hästgödsel, så upplever jag inte att detta varit något större problem. Hittills i alla fall!

  12. Karolina skriver:

    Jag försöker ha en fyraårig växtföljd men tycker problemet är att jag inte behöver ha lika stor yta till alla fyra grupperna. Vi är självförsörjande på potatis men det är för att det snyltar på övriga ytor så där har vi ingen egentlug växtföljd. Kål odlas väldigt lite så den ytan har jag svårt att fylla. Gröngödsling och bönor behöver också mer yta än vad de egentligen kan få per år. Hur gör ni andra som vill odla mer potatis än vad ni egentligen skall enligt växtföljden?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *