Sök
Sett ur ganska många perspektiv är ett söndertrasat tunnelväxthus och ett kraschat hönshus ganska små bekymmer, även om det känns surt och ledsamt.
Det är inte alltid de finaste dagarna som är de bästa trädgårdsdagarna. I värsta skitvädret kan jag känna mig riktigt nöjd med livet.
De är superstora. Väldigt röda. Fasta och fina och väldigt användbara. Årets sista rödbetor är en välkommen skörd.
Så här har vi planerat vår middagsmat, denna den sista hela veckan i vår gröna utmaning.
Vi har passerat nästan en vecka med minusgrader och jag har knappt vågat mig ut i tunneln för att se hur vinterodlingen klarat sig. Du vet, all fin sallat som vuxit så fint.
När jag började samla info om täckodling var jag skeptisk. Jag letade efter ett sätt att odla med minimalt med ogräs bland grönsakerna och visste inte att jag snavade över min stora trädgårdslycka.
Hela poängen med den här köksträdgården är att den används. Om jag ska beskriva den lite stolpigt så är det en modern bruksträdgård. Faktiskt ingenting annat, trots all publicitet.
Med obegränsad tillgång på värme och ljus i tunnelväxthuset skulle jag förstås kunna odla hur mycket grönsaker som helst - i princip året om. Men el är en lyxvara.
Även om det inte är animaliska produkter i hushållskomposten så är den ett byte som är hett eftertraktat av en mängd olika djur. Hund till exempel.
Det finaste jag kan ge dem är att visa intresse för deras trädgårdsarbete, oavsett vilket det är, och genom ord, handling och mat koppla ihop det med resten.
I veckans klipp från Skillnadens Trädgård visar jag hur jag enkelt kan bunkra många säckar jord till projekt jag har på gång under hösten eller våren.
Jag fick ett så fint mail från Charlotta i förra veckan. Hon undrar hur det är att ha en newfoundlandshund: